Informationsbeskrivning
Produkten innehåller:
- ett skikt med ett heltäckande marktäcke som innehåller till exempel åker, skog, bebyggelse och sjöar
- ett skikt med sankmarker
Skillnader mellan produkter
Produkten har samma innehåll som Marktäcke Nedladdning, förutom att Marktäcke Direkt inte innehåller markkantlinjer.
Geografisk täckning
Rikstäckande.
Kvalitetsbeskrivning
Kvalitetsmärkningen har som mål att ge användarna information om kvaliteten på de objekt som finns lagrade i databasen. Baserat på vilken mätmetod som används har en förväntad lägesnoggrannhet satts på objekttyperna.
Objekten i databasen lagras med uppgifter om bland annat historik och lägesnoggrannhet.
Läs mer om kvalitetsparametrar i HMK Ordlista och HMK Geodatakvalitet på lantmateriet.se.
Datafångst
Tillkomsthistorik
Från år 1992 till år 1997 digitaliserades den analoga informationen och den första digitala versionen av grunddata skapades. Målet var att skapa en rikstäckande databas i skala 1:10 000. Vid utvecklingen av Grundläggande Geografiska Data (GGD), under perioden 1995–2004, kompletterades och förbättrades datamängden genom att till exempel lägesosäkerheten förbättrades. Fjällområdet saknades från början men karterades mellan åren 2006 och 2012.
Förr gjorde Lantmäteriet fältarbete. Idag utförs insamlingen av Lantmäteriet genom tolkning av flygbilder i stereo och ortofoto. En stor del av information samlas in i samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner och organisationer.
Varje objekt har information om ursprunglig organisation enligt följande värdelista.
Värde | Beskrivning |
|---|---|
Lantmäteriet | Insamling har skett av Lantmäteriet. |
Samverkan Nationella vägdatabasen | Lantmäteriet hämtar data från Trafikverket. |
Kommunsamverkan | Lantmäteriet har samlat in data med hjälp av kommunerna. |
Samverkan Nationell strandlinje | Lantmäteriet och Sjöfartsverket samlar in data som lagras hos Lantmäteriet. |
Samverkan Kraftbolag | Lantmäteriet hämtar data från kraftbolagen. |
Samverkan Naturvårdsverket | Lantmäteriet hämtar data från Naturvårdsverket. |
Samverkan Luftfartsverket | Lantmäteriet hämtar data från Luftfartsverket. |
Samverkan Försvarsmakten | Lantmäteriet hämtar data från Försvarsmakten. |
Samverkan Nationell järnvägsdatabas | Lantmäteriet hämtar data från Trafikverket. |
Vatten
Lantmäteriet och Sjöfartsverket har samarbetat inom Nationell strandlinje-projektet (NSL) för att samla in information om olika föremål längs kusten och de större sjöarna, såsom vatten, bränning och övervattensten. Syftet har varit att ta fram en gemensam strandlinje. Läs mer på Sjöfartsverkets webbplats.
Från 1995 till 2004 mättes strandlinjer in genom stereokartering. Den informationen uppdateras nu inom NSL-projektet samt vid vanliga uppdateringar på Lantmäteriet.
Bebyggelseområde
Sedan 2004 samlar Lantmäteriet in bebyggelseområden med hjälp av flygbildstolkning och skärmdigitalisering, ofta med stöd av fastighetsgränser.
Bebyggelseområde skapas för tätorter som har fler än 1000 invånare. Urvalet har gjorts med underlag från Statistikmyndigheten (SCB).
Odlad mark
Sedan 2004 samlas odlad mark in med hjälp av flygbildstolkning och sedan 2011 även med stöd av Jordbruksverkets blockdatabas.
Sankmark
Lantmäteriet har digitaliserat sankmarker med hjälp av Ekonomiska kartan som underlag och delvis anpassat dem mot nyare material under flygbildstolkning.
Lantmäteriet har kompletterat de områden som saknade sankmarker efter insamlingen av Grundläggande Geografiska Data (GGD). Områdena kompletterades med sankmarker från Vägkartan i skala 1:100 000 och med stöd av flygbildstolkning och den nationell höjdmodellen.
Skog och öppen mark
Före Grundläggande Geografiska Data (GGD) var "övrig mark" det som återstod när åker, vatten och bebyggelse hade kartlagts. Från och med 1994 började man dela upp övrig mark i olika typer av skog och öppen mark. Eftersom Terrängkartan redan hade den indelningen användes den som stöd tillsammans med flygbildstolkning vid uppdelningen. Barr- och blandskog, lövskog och fjällbjörkskog karterades med stöd av IR-färgbilder vid uppbyggnaden av Terrängkartan mellan 1998 och 2004. Samma skogsklassificering användes sedan även i GGD utan någon större anpassning.
Glaciärer kartlades genom stereokartering.
En grundläggande insamling av torg genomfördes i början på 2000-talet.
Underhåll
Uppdateringen av informationen sker dels av Lantmäteriet, dels i samverkan med de myndigheter eller organisationer som ansvarar för respektive informationstyp.
På Lantmäteriet sker insamling och uppdatering bland annat genom stereokartering i tredimensionella flygbilder eller genom skärmdigitalisering med hjälp av ortofoto.
Underhållsfrekvens
För varje objekt anges datum för när det lagrades eller förändrades i databasen.
Topografisk information uppdateras med varierande intervall beroende på objekttyp. Uppdateringen av informationen sker dels periodiskt av Lantmäteriet, dels mer kontinuerligt i samverkan med bland annat kommuner och andra myndigheter. Insamlingen av Lantmäteriet genomförs genom tolkning i flygbilder i stereo och ortofoto. Aktualiteten i olika områden beror på bildförsörjningsprogrammet och de avtal som finns med samverkansparterna. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se.
Lantmäteriet uppdaterar bebyggelseområde, odlad mark, kalfjäll och annan öppen mark enligt bildförsörjningsprogrammets plan.
Lantmäteriet uppdaterar glaciärer med hjälp av satellitdata och flygbilder vart tredje år.
Lantmäteriet uppdaterar sankmarker endast vid exploatering. De flesta sankmarker har inte uppdaterats sedan förstagångskartläggningen av Ekonomiska kartan.
Sedan Grundläggande Geografiska Data (GGD) blev klart 2004 har Lantmäteriet inte uppdaterat olika typer av skog.
Kommunernas samverkansavtal med Lantmäteriet möjliggör uppdatering av nya torg. Annars sker ingen uppdatering.
Lantmäteriet uppdaterar sjöar och vattendrag med hjälp av flygbildstolkning enligt de intervall för flygfotografering som anges i bildförsörjningsprogrammet.
Aktualiteten beror även på tidigare insamling genom fältarbete för de objekt som inte har förändrats sen dess.
Minst vart tredje år går Lantmäteriet igenom hela Nationell strandlinje (NSL) och uppdaterar strandlinjen för att hålla den aktuell.
Datakvalitet
Fullständighet
Hög fullständighet.
Logisk konsistens
När objekten lagras i Lantmäteriets databas kontrolleras att objekten följer de geometriska och topologiska regler som finns uppsatta samt att informationen stämmer med OGC:s (Open Geospatial Consortium) krav på geometrier. Det kontrolleras också att endast giltiga värden och objekttyper lagras i databasen.
Marktäcket hanteras som ett heltäckande skikt där ytor inte överlappar varandra, förutom sankmarker som hanteras som ett eget skikt med fristående ytor.
Tematisk noggrannhet
Vid fältstudier granskas och diskuteras processen för tematisk klassificering av topografiska data. Det görs genom att jämföra flygbildstolkarens bilder med den verkliga miljön och resonera om hur olika områden ska klassificeras.
Stora ytor är vanligtvis enkla att kartera och har hög tematisk noggrannhet. Till exempel tät skog, öppet vatten, plöjd åker och bebyggelse.
I följande fall är den tematiska noggrannheten lägre eftersom den är svårare att bedöma:
- Markslag som är svåra att särskilja från varandra. Till exempel sankmarker och vegetationstäckta vattenytor eller odlad mark och öppen mark.
- Gradvisa övergångar där olika markslag kan vara svåra att avgränsa. Till exempel trädskikt som successivt blir glesare.
- När bebyggelseområden indelas i olika typer som låg, hög och industriområde.
Skiktbeskrivning och kodlista
Mark | Skiktnamn |
Mark | mark |
Sankmark | sankmark |
Mark
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
Sluten bebyggelse | 2636 | mark som utgörs av sluten sammanhängande kvartersbebyggelse med flera våningar | Sluten bebyggelse som vanligtvis finns i tätortens centrum, där lägre byggnader kan ingå. Bebyggelsen kan på enstaka ställen vara öppen för att medge transporter till och från kvarterets inre. Tre sidor av kvarteret bör i det närmaste vara slutna. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och mark med övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av sluten bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Husbyggnad med objektstatus planerad ingår inte i bebyggelseområde. |
Hög bebyggelse | 2637 | mark som utgörs av friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler | Friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler (cirka 9 meter till takkant). Enstaka lägre byggnader kan förekomma. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av hög bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Även kontor och handel kan ingå. |
Låg bebyggelse | 2638 | mark som utgörs av bebyggelse med planmässig kvartersbildning med friliggande en- och tvåfamiljsvillor, radhus, kedjehus eller flerfamiljshus som har högst två våningar | Enstaka högre byggnader kan ingå. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av låg bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). |
Industri- och handelsbebyggelse | 2639 | mark på vilken huvudsakligen industri- och handelsaktiviteter bedrivs | Industriområden, handelsområden, kombiterminaler, logistikanläggningar och områden där dessa förekommer blandat. Även kontor kan ingå. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser, lagringsplatser och mark med övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av industri- och handelsområde. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Utanför SCB tätort är minsta areal 30 000 kvm (3 ha). Mindre områden kan redovisas om de är minst 10 000 kvm (1 ha) och ligger inom 200 m från andra bebyggelseområden. Den sammanlagda ytan för dessa ska då vara minst 30 000 kvm (3 ha). Exempel: |
Åker | 2642 | mark som lagts under plog för odling av spannmål, vallväxter, oljeväxter, rotfrukter och köksväxter | I åker ingår också betesvallar som då och då plöjs upp och besås samt åkerliknande beten som ingår i växtföljden. Åkermark som ligger i träda och energiskog redovisas som åker. | Slåtterängar och trädgårdar i anslutning till boningshus ingår inte. Fruktodling mindre än 20 000 kvm (2 ha) ingår. Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. Minimimått för redovisning av impediment är ca 100 kvm. Minimibredd för långsmala impediment är ca 5 m. Minimibredd för långsmala impediment där väg delar odlad mark är ca 10 m. |
Fruktodling | 2643 | mark som används för odling av frukt och bär på träd | Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha). | |
Öppen mark | 2640 | mark nedanför skogsgränsen som i huvudsak omfattar naturligt öppen mark, ohävdad och extensivt hävdad mark | Öppen mark, där vegetationens höjd understiger ca 1,5 meter men där enstaka träd, buskar och mindre dungar högre än så kan förekomma. Här ingår före detta jordbruksmark, lågproduktiv betes- och hagmark, naturligt växande ängs- och gräsmark, tomtmark och trädgårdar av öppen karaktär utanför samlad bebyggelse, obebyggda koloniområden, hedmark, sandstrand och klapperstensfält. Även mark upplåten för särskild verksamhet t.ex. slalombackar, skjutbanor, grustäkt och bergtäkt ingår i begreppet. Områden vid kusten med berghällar i anslutning till vatten karteras också som öppen mark. | Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker. |
Kalfjäll | 2644 | all mark ovanför skogsgränsen, utom vattenyta och glaciär | Låga träd, buskar och mindre dungar kan förekomma. | Minimimått för redovisning är ca 10 000 kvm (1 ha). |
Torg | 2641 | öppen vanligtvis hårdgjord yta, i en tätort, avsedd för tillfällig handel, offentliga evenemang och som mötesplats | Redovisas för torg med namn inom bebyggelseområde, där namnet granskats och fastställts av Lantmäteriets ortnamnssektion. | |
Barr- och blandskog | 2645 | mark med barrträd eller med blandade barr- och lövträd inklusive trädbevuxen parkmark samt avverkad mark (hyggen) | Alla typer av träd och buskar kan ingå. | Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. |
Lövskog | 2646 | skogsmark nedanför barrskogens övre gräns där krontaket utgörs av i huvudsak oblandad lövskog | Även avverkad mark (hyggen) ingår. Andelen lövskog skall vara minst 90%. | Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Speciella mindre områden med ädellövskog, minst ca 40 000 kvm (4 ha) redovisas också. Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker inom ett lövskogsområde. |
Fjällbjörkskog | 2647 | björkskog ovanför barrskogens övre gräns som sträcker sig upp till gränsen mot kalfjället | Enstaka barrträd kan förekomma. Ovanför fjällbjörkskogens övre gräns kan dungar av enstaka träd förekomma. | Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Även områden ca 80 000 kvm (8 ha) med en blandning av mindre ytor med öppen mark och fjällbjörkskog i anslutning till homogena fjällbjörkskogsområden kan redovisas. |
Ej karterat område | 2648 | område som ej är karterat | Innefattar områden utanför riksgränsen. | |
Hav | 2631 | vattenförekomst som tar emot vatten från vattenförekomster belägna på land och som är sammanhängande med övriga hav | Havsytan ska om möjligt redovisas i normalvattenståndet. Vatten med gles och/eller tillfällig vass ska redovisas som hav. Täta, beständiga vassbälten ska redovisas som Sankmark, våt. | Hav redovisas för de indexrutor som omfattar den ekonomiska zonen. |
Sjö | 2632 | permanent, utbredd reglerad eller oreglerad ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet | Naturligt stillastående vatten eller med begränsad påverkan av låg dammtröskel. Inkluderar även damm som mindre ytvattenförekomster som tjärn, göl eller liknande. | Minimimått för redovisning är ytor större än ca 400 kvm. |
Vattendragsyta | 2633 | ytvattenförekomst med signifikant strömningshastighet som ansluter till sjö eller hav | Omfattar såväl naturliga som anlagda vatten | Vattendragsyta ska vara minst ca 6 m bred. |
Anlagt vatten | 2634 | ytvattenförekomst för bad, rening eller magasinering av vatten utan in- och utflöde | Anlagt vatten har skapats av människan. | Minimimått för redovisning är ca 100 kvm. Det är tillåtet att redovisa mindre vattenytor för att fånga ett områdes karaktär. |
Glaciär | 2635 | permanent snö- och ismassa i högfjäll som långsamt glider utför bergssluttningen | Insamling sker med stöd av uppgifter från Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. | Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha). Avskilda delar från en större glaciär redovisas om de är större än ca 5000 kvm (1/2 ha). Permanent uppstickande berg/fastmark som är större än ca 5000 kvm (1/2 ha) frånskiljs glaciären. Mindre partier med uppstickande berg/fastmark får ingå i glaciären liksom isfyllda moräner som ligger ihop med glaciären. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer på sidan Informationsinnehåll, rubriken Tillkomsthistorik, tabellen Värdelista över Ursprunglig organisation. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av mark | Värdemängd beskriver giltiga värden för mark |
vattenytaid | Text | 36 | identitet för att hålla ihop alla vattenytor som tillhör samma objekt | Anges endast för objekttyperna Hav, Sjö, Vattendragsyta, Anlagt vatten och Glaciär. |
hojd_over_havet | Text | 20 | anger vattenytans höjd över havet i meter | Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta. |
reglerat_vatten | Text | 255 | anger om vattennivån är reglerad | Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta. Värdemängd: Ja/Nej/Ingen information |
Sankmark
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
Sankmark, fast | 2651 | torvbildande sankmark på jämförelsevis fast torv | Torvbildande myr (mosse eller kärr) där ris- eller halvgräsvegetation binder torven. Tuvig eller jämn yta. Marken är normalt framkomlig till fots. | Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm. |
Sankmark, våt | 2652 | sankmark som ofta eller ständigt är vattenfylld | Omfattar olika våta marker, såsom torvbildande blöta sankmarker med vegetationsfattiga torvpartier, gungflyn, blekvätar, vassbälten på grunt vatten, igenväxande sjöar samt översvämningsmark i anslutning till sjöar och vattendrag. | Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer på sidan Informationsinnehåll, rubriken Tillkomsthistorik, tabellen Värdelista över Ursprunglig organisation. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av sankmark | Lista med giltiga sankmarkstyper |