Hoppa till huvudsakligt innehåll

Tema Byggnadsverk

Datafångst

Tillkomsthistorik

Byggnader

Byggnaderna har sina ursprung dels från Lantmäteriets uppbyggnad och uppdatering av Grundläggande Geografisk Data (GGD), dels från samverkan med Sveriges kommuner.

När GGD byggdes upp karterades byggnader på landsbygden och i tätorter med färre än 4000 invånare. För större tätorter redovisades endast bebyggelseområden i markskiktet, med undantag av större samhällsfunktioner som redovisades som separata byggnader.

I och med att de första samverkansavtalen för adresser, byggnader och topografi, kallade ABT-avtal, tecknades med kommunerna, började byggnaderna i tätorterna fyllas med geometri för enskilda byggnader. Detta skapade en mer detaljerad bild av bebyggelsen. Uppbyggnaden var klar 2010 och innebar att kommunerna först levererade en grundläggande uppsättning av med byggnader. De byggnader som saknades i GGD lades till och de byggnader som redan fanns i GGD byttes ut mot de som levererats från kommunerna. Efter grundleveranserna övergick kommunerna till att endast leverera förändringar, vilket ska göras minst två gånger per år enligt avtalet.

Ansvaret för att uppdatera byggnadernas geometri är uppdelat i ansvarsområden, vilka redovisas i en bilaga till respektive kommuns avtal. Innanför ansvarsområdena ansvarar kommunen för uppdateringen, medan Lantmäteriet ansvarar för uppdatering utanför dessa områden. Lantmäteriets uppdateringar sker i periodiska intervall som följer bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se. Kommunerna kan även göra uppdateringar utanför sina ansvarsområdena.

Det är vanligast att kommunernas ansvarsområden omfattar tätorter eller så kallade primärkarteområden, men detta varierar mellan kommunerna. Ansvarsområdet kan innefatta hela kommunens yta, bara tätorterna eller till och med bara den största tätorten, beroende på deras möjlighet att hålla områdena uppdaterade. En del kommuner har inte avtal om att uppdatera byggnaders geometrier, vilket innebär att de inte har några ansvarsområden alls och Lantmäteriet uppdaterar hela kommunen.

År 2011 kombinerade Lantmäteriet den geometriska representationen av byggnaderna i GGD med den registerinformation som kommunerna hade byggt upp och uppdaterat i fastigregistrets byggnadsdel sedan mitten av 1990-talet. Kartinformationen och registerinformation om varje byggnad hålls efter sammanslagningen ihop och lagras som ett objekt i databasen.

Efter sammanslagningen tillkom mer information om byggnaderna, såsom byggnadens ändamål och detaljerade ändamål. Annan information som redan fanns om byggnaderna kunde ibland ändras eftersom källan till informationen hade ändrats.

För nya byggnader utanför kommunernas ansvarsområden, klassificerar Lantmäteriet byggnadsändamål och detaljerat ändamål. På befintliga byggnader görs detta bara i undantagsfall vid uppdateringar. I övrigt ansvarar kommunen för klassificera ändamålen.

Utanför kommunernas ansvarsområde samlade Lantmäteriet och externa aktörer in byggnadernas geometri främst genom fotogrammetrisk detaljmätning i uppbyggnadsskedet. Lantmäteriet ansvarar sedan för uppdateringen. Innanför kommunens ansvarsområden samlade kommunerna in och levererade byggnadsgeometrierna till Lantmäteriet,  som bearbetade och lagrade dem. Data från kommunerna kan ha olika ursprung. Vanligt är geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning men även andra mätmetoder förekommer.

Byggnader kan ha namn som tillhandahålls av kommunen. Dessa namn kvalitetssäkrar Lantmäteriet enligt ett framtaget regelverk.

Byggnadsanläggningslinjer

Lantmäteriet samlar in och uppdaterar byggnadsanläggningslinjer med hjälp av fotogrammetrisk mätning i flygbilder samt genom samverkansavtal med kommunerna. Tidigare utfördes fältkontroller vid osäkerhet, men det är inte längre en metod som används idag.

Byggnadsanläggningspunkt och byggnadspunkt

Lantmäteriet samlar in och uppdaterar byggnadsanläggningspunkter och byggnadspunkter med hjälp av fotogrammetrisk mätning i flygbilder. Tidigare utfördes fältkontroller vid osäkerhet, men det är inte längre en metod som används idag.

Underhållsfrekvens

Byggnader

Utanför kommunernas ansvarsområden för byggnadsgeometrier uppdaterar Lantmäteriet byggnaderna enligt bildförsörjningsprogrammet . Du kan hitta mer information i produktionsplanen för Ortofoto på Lantmäteriet.se.

Inom kommunernas ansvarsområden levererar kommunerna data till Lantmäteriet minst två gånger per år enligt ABT-avtalet. Vissa kommuner levererar oftare. De kommuner som använder en tjänstebaserad uppdatering av byggnader kan göra kontinuerliga uppdateringar via sina egna system. 

Lantmäteriet samlar regelbundet in och uppdaterar data medan kommunernas insamling och uppdatering ofta sker efter behov, till exempel vid handläggning för detaljplaner, fastighetsbildning och hantering av bygglov. Därför kan aktualiteten inom en kommun variera och alla områden behöver inte bli uppdaterade mellan varje dataleverans till Lantmäteriet.

Kommunerna uppdaterar löpande byggnadernas registerinformation (men inte geometri) via Lantmäteriets INsamlingsApplikation (LINA) eller via tjänstebaserad uppdatering i kommunens egna system.

Byggnadsanläggningslinjer, Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt

Aktualiteten i olika områden beror delvis på bildförsörjningsprogrammet, vilket anger vid vilket tillfälle flygbilden fotograferades. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på Lantmäteriet.se.

Datakvalitet

Fullständighet

Byggnader

Innanför kommunernas ansvarsområden genomför Lantmäteriet fullständighetskontroller i några kommuner per år. I vissa mindre områden jämförs byggnaderna i kartan mot nya flygbilder tagna från låg flyghöjd. Resultatet från kontrollerna varierar mellan kommunerna och olika områdena men visar i genomsnitt på en hög fullständighet. I genomsnitt upptäcks cirka 4 % avvikelser i form av bristande eller övertaliga byggnader på nationell nivå.

Fullständigheten för byggnaderna utanför kommunernas ansvarsområden bedöms som hög i de områden som nyligen har granskats i den periodiska uppdateringen. Eftersom karteringen sker i flygbilder kan det hända att mindre byggnader döljs av växtlighet eller att det sker missbedömningar i tolkningen. Dessa fel är dock vanligtvis små. Fullständigheten påverkas också av flyghöjden och upplösningen hos flygbilden, vilket specificeras i bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på Lantmäteriet.se. Lantmäteriet utför inga fältkontroller. 

Byggnadsanläggningslinjer, Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt

Byggnadsanläggningslinjer har hög fullständighet.

Logisk konsistens

Byggnader

Lantmäteriets kontroller för att säkerställa att byggnaders geometrier och övrig byggnadsinformation är korrekt, enligt gällande geodataspecifikation, visar på en mycket hög kvalitet.

Verksamhetsregler styr vilka kontroller som genomförs. Informationens giltighet granskas när den samlas in via olika gränssnitt och tjänster. Det innebär att eventuella avvikelser oftast har sitt ursprung från tidigare lagringsmiljöer och system.

Byggnadsanläggningslinjer

För renstängsel och lintrafik finns inga topologiska regler uppsatta.

Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt

Objekten är fristående punktobjekt och har inga krav på logisk konsistens.

Tematisk noggrannhet

Byggnader

Det kan finnas avvikelser, särskilt när det gäller att klassificera byggnadstyper som "övrig byggnad", "ekonomibyggnad" och "komplementbyggnad".

Dessa skillnader kan bero på hur informationen har lagrats och hanterats tidigare, samt på de tolkningar och bedömningar som görs av kommunerna och Lantmäteriet när de tolkar flygbilder.  Lantmäteriet genomför inga fältkontroller för att verifiera byggnadernas klassificering.

Byggnadsanläggningslinjer

När vi klassificerar saker med hjälp av flygfoton kan det finnas lite tveksamhet, men vi får ändå en hög kvalitet på informationen om anläggningarna.

Inom Lantmäteriets täckningsområde för fjällinformation samlas renstängsel in genom att besöka platsen eller genom att prata med kontaktpersoner. Det ger en mycket hög tematisk noggrannhet.

Information som samlas in i samarbete med kommuner har en hög tematisk noggrannhet.

Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt

Klassning görs vid mätning i flygbild, vilket innebär en viss osäkerhet. Men även med den osäkerheten anses resultatet ändå vara av hög kvalitet. 

Lägesosäkerhet

Byggnader

Byggnadernas lägesosäkerheten i plan anges i attributet lagesosakerhetplan. Om byggnader har ett lägre medelfel (mellan 25 mm till cirka 500 mm), kommer de vanligtvis från kommunala mätningar där mer exakta tekniker som geodetisk mätning används. De medelfel som anges av Lantmäteriet beräknas baserat på mätmetod, flyghöjd och kartans skala.

Attributet insamlingslage anger var på byggnaden mätningen utförts. Värt att notera är att värde 4 (Illustrativt läge) för insamlingslage betyder att byggnaden endast är schematiskt redovisad både i utbredning och läge. Ingen inmätning av byggnaden har gjorts.

Byggnadsanläggningslinjer

Beroende på flyghöjd och hur bra bilderna är kan exaktheten i mätningarna skilja sig åt något, men vanligtvis är noggrannheten när det gäller placeringen på marken ganska hög, det vill säga lägesosäkerheten är låg.

Objekt som har samlats in genom samverkan mellan olika kommuner har vanligtvis en låg osäkerhet när det gäller placeringen på marken, eftersom de ofta har mätts in med mycket precisa tekniker som geodetisk mätning eller DGPS.

Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt

Beroende på flyghöjd och hur bra bilderna är kan exaktheten i mätningarna skilja sig åt något, men i de flesta fall är noggrannheten när det gäller byggnadernas position på kartan hög eller mycket hög för symbolerna som representerar bebyggelse.

Objekttyp

Krav på lägesosäkerhet i plan (m)

Byggnad (yta)

0,02–50,0

Renstängsel

5

Lintrafik

5

Skorsten

5

Mast

5

Fyrbyggnad

5

Kyrka

5

Vindskydd

10

Väderkvarn

5

Kåta

10

Torn

5

Raststuga

10

Klockstapel

5

Vindkraftverk

5

Skyddsvärn

10


Skiktbeskrivning och kodlista

I skikten ingår byggnader och byggnadsanläggningar och mindre byggnader till exempel renstängsel, skorsten och raststuga.

Byggnadsverk

Skiktnamn

Byggnad (yta)

byggnad

Byggnadsanläggningslinje

byggnadsanlaggningslinje

Byggnadsanläggningspunkt

byggnadsanlaggningspunkt

Byggnadspunkt

byggnadspunkt

Byggnad (yta)

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Bostad

2061

byggnad som till övervägande del används för boende med varaktig karaktär 

Bostad kan vara permanentbostad eller fritidshus.

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Industri

2062

byggnad som till övervägande del används för all slags produktion/tillverkning och lagring samt annan hantering och förädling av varor 

 

Exempel: Textilindustri, trävaruindustri, annan tillverkningsindustri.

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Samhällsfunktion

2063

byggnad som till övervägande del används för olika verksamheter och funktioner som är viktiga för att samhället ska fungera

 

Exempel: Badhus, djursjukhus, samfund.

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Verksamhet

2064

byggnad som till övervägande del används för näringsverksamhet

Även komplement till de olika verksamheterna ingår i ändamålet.

Exempel:
Logi: hotell, konferens, vandrarhem
Handel: detaljhandel, partihandel, bensinstation, café, apotek
Övrig näringsverksamhet: bil/fordonstvätt
Komplement: miljöhus, lager, skärmtak, cykelförvaring.

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Ekonomibyggnad

2065

byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring

 

Exempel: Silo, maskinhall, cistern, växthus, djurstall

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Komplementbyggnad

2066

byggnad som uppenbarligen hör till andra byggnader med ändamålet bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri

Även byggnader utan väggar ingår.

Exempel: Uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod, friggebod. 

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 

Övrig byggnad

2067

byggnad vars ändamål inte är bostad, industri, samhällsfunktion, verksamhet, ekonomibyggnad eller komplementbyggnad


Exempel: Kolonistuga, vindskydd, kåta, torn, väderkvarn, klockstapel, fyr, fristående skärmtak av varaktig konstruktion.

Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. 


Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken organisation/enhet/avdelning som ansvarar för Verksamhetsåtgärd

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

Där kommuner är ansvariga står kommunnamnet i attributet.

objektversion

Heltal

10

anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen

 

objekttyp

Text

255

anger typ av byggnad

Värdemängd beskriver giltiga värden.

insamlingslage

Text

255

anger vad byggnadsyta i plan avser

Anges höjdvärden för byggnadsyta, kan dessa avse takkant eller annat höjdläge.
Exempel: Fasad, takkant.

Se värdemängd för Insamlingsläge.

byggnadsnamn1

Text

255

namn på byggnad

Huvudnamn som är godkänt av Lantmäteriet.

byggnadsnamn2

Text

255

andranamn som är godkänt av Lantmäteriet

Används om det är flera namn som är godkända av Lantmäteriet.

byggnadsnamn3

Text

255

namn på byggnad

Inga värden finns.

husnummer

Heltal

4

unikt nummer inom registerenhet

Byggnadsbeteckning utgörs av registerenhetens beteckning och husnummer. Husnummer får återanvändas.
Registerenhet är fastighet eller samfällighet.

huvudbyggnad

Text

255

pekar ut en byggnad, i ett större komplex av byggnader, på en fastighet som huvudbyggnad

Sätts på byggnader där behov av att särskilt markera att en huvudbyggnad, främst i presentationssyfte, finns.

Byggnaden är huvudbyggnad i ett större komplex av byggnader.

Värdemängd: Ja, Nej

andamal1

Text

100

vad en byggnad används till

huvudändamål: anges när en byggnad har flera ändamål men där ett av ändamålen överväger

Se värdemängd för Ändamål.

andamal2

Text

100

vad en byggnad används till

Byggnaden kan ha flera ändamål.
Byggnadsändamål indelas i flera kategorier.

Se värdemängd för Ändamål.

andamal3

Text

100

vad en byggnad används till

Byggnaden kan ha flera ändamål.
Byggnadsändamål indelas i flera kategorier.

Se värdemängd för Ändamål.

andamal4

Text

100

vad en byggnad används till

Byggnaden kan ha flera ändamål.
Byggnadsändamål indelas i flera kategorier.

Se värdemängd för Ändamål.

andamal5

Text

100

vad en byggnad används till

Byggnaden kan ha flera ändamål.
Byggnadsändamål indelas i flera kategorier.

Se värdemängd för Ändamål.


Värde

Definition

Beskrivning

Fasad

lägesbeskrivning som representerar yttersidan på byggnaden innanför takutsprång

 

Takkant

lägesbeskrivning som representerar takets begränsningslinje

 

Illustrativt läge

 lägesbeskrivning som anger att byggnaden antingen saknar inmätt läge (schablongeometri), eller är belägen under väg eller annan anläggning

Den enklaste formen av geometri är att beskriva byggnaden med ett illustrativt läge, en schablon.

Ospecificerad

 okänt läge

 


Objekttyp

Ändamål

Definition

Beskrivning

Bostad

Småhus friliggande

småhus med en bostad som inte är sammanbyggt med ett annat småhus

 

Bostad

Småhus kedjehus

två eller flera, med varandra via garage, förråd eller dylikt sammanbyggda enbostadshus

Varje bostad finns på en egen fastighet, även parhus klassificeras som kedjehus.

Bostad

Småhus radhus

småhus som ligger i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra och där varje bostad finns på egen fastighet

 

Bostad

Småhus med flera lägenheter

småhus med flera bostäder som finns på samma fastighet

Kan t.ex. vara tvåbostadshus alternativt hyres- eller bostadsrättsradhus om minst tre bostäder på samma fastighet.

Bostad

Flerfamiljshus

byggnad som är inrättad med minst tre bostadslägenheter och kan innehålla kontor, butik, hotell, restaurang och liknande

Begreppet ”flerfamiljshus” idag används i mindre omfattning och istället används i samhällsbyggnadsprocessen begreppet ”flerbostadshus”, se Boverkets Ändamålskatalog. Ett flerfamiljshus kan ibland också innehålla kontor, butik, hotell, restaurang, förskola, vårdcentral och liknande (vanligtvis i bottenplanet). 
Då detta förekommer i byggnaden så ska huvudsakligt ändamål vara flerfamiljshus och de övriga ändamålen ska anges som övrigt ändamål. Vanligtvis som Verksamhet eller Samhällsfunktion. 

Bostad

Ospecificerad

bostad med okänt bostadsändamål

Får ej användas vid nyregistering.
Får endast anges av Lantmäteriet vid ajourhållningsmetod där ändamål inte kan avgöras.

Industri

Annan tillverkningsindustri

byggnad för industriell verksamhet med tillverkning

 

Industri

Industrihotell

byggnad inrymmande flera olika industrier

 

Industri

Metall- eller maskinindustri

industri för tillverkning och förädling av metall och maskiner

Exempel: Bilindustri, järnverk, mekanisk industri, metallindustri, varv.

Industri

Textilindustri

industri som tillverkar garn, tyg och dylikt samt bereder dessa

Exempel: Tekoindustri, väveri.

Industri

Trävaruindustri

industri för förädling av skogsråvaror

Exempel: Träindustri, massaindustri, pappersbruk, pappersindustri, möbelindustri, sågverk, snickeri.

Industri

Övrig industribyggnad

byggnad för övrig industriell verksamhet som inte är tillverkning

Exempel: Lagerbyggnad (även utan väggar), reparationsverkstad, bilförsäljning

 

Industri

Ospecificerad

industri med okänt ändamål

 

Samhällsfunktion

Badhus

hus med offentlig badinrättning

Exempel: Badhus, simhall, äventyrsbad.

Samhällsfunktion

Brandstation

byggnad för räddningstjänsten

 

Samhällsfunktion

Busstation

större busshållplats eller resecentrum med flera linjer med byggnad

Exempel: Resecentrum

Samhällsfunktion

Djursjukhus

byggnad för stationär vård av sjuka djur

Även mindre veterinärmottagningar (av typen där besök tas emot bara under dagen) omfattas. 

Samhällsfunktion

Högskola

eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på högskola

Klassificeras i högskoleförordning.

Samhällsfunktion

Ishall

inbyggd konstfrusen isanläggning

Exempel: Ishockey, bandy, skridskor

Samhällsfunktion

Järnvägsstation

byggnad som används för samordning av trafik och service för person- och godstrafik och där personer uppehåller sig före, efter och mellan transport med tåg

 

Samhällsfunktion

Kommunhus

huvudbyggnad för kommunledning

Exempel: Kommunhus, stadshus, rådhus.

Samhällsfunktion

Kriminalvårdsanstalt

institution för verkställande av fängelsestraff

Exempel: Kriminalvårdsanstalt, fängelse.

Samhällsfunktion

Kulturbyggnad

byggnad för kulturellt ändamål

Exempel: Teater, konserthus, museum, konsthall, bibliotek, biograf, hembygdsgård, Folkets hus. 

Samhällsfunktion

Multiarena

flexibel större besöksanläggning  för sport- och idrottsverksamhet, kulturevenemang och liknande

Syftet med en multiarena är att kunna anordna olika typer av evenemang med stor publik. Arenan är en lokal som enkelt kan anpassas till olika typer av evenemang så som till exempel ishockey, handboll, ridsport, konserter eller mässor. 
Ofta fristående byggnad men kan även vara sammanbyggda med andra byggnader. 

Samhällsfunktion

Polisstation

byggnad inrymmande central för polisverksamhet

 

Samhällsfunktion

Ridhus

byggnad med manege för ridning

Ett ridhus kan användas för undervisning, träning och tävling. Även privata ridhus för hobbyverksamhet ingår. 
Ofta placerat i anslutning till djurstall och ofta en fristående byggnad
Exempel: Ridhus, ridskola.

Samhällsfunktion

Samfund

byggnad för fast organiserad religiös gemenskap

Exempel: Kyrka, frikyrka, moské, synagoga, tempel, kloster, församlingshem, krematorium, kapell, gravkapell.

Samhällsfunktion

Sjukhus

inrättning för sluten vård och specialiserad öppenvård

Exempel: Lasarett, länssjukhus, regionsjukhus.

Samhällsfunktion

Skola

byggnad för undervisning

Exempel: Förskola, grundskola, gymnasium, yrkesskola, komvuxutbildning, folk-, handels-, jakt-, jordbruk-, lanthushålls-, natur- och kultur-, naturbruks-, nomad-, räddnings-, skogsbruks-, verkstads-, vård-, samisk skola.

Samhällsfunktion

Sporthall

inomhusanläggning för sport och idrott

Exempel: Idrottshall, badmintonhall, curlinghall, tennishall, padelhall.

Samhällsfunktion

Universitet

eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på universitet

Forskningsinstitut, forskningsstationer som är knutna till universitet ingår.
Klassificeras i högskoleförordning.

Samhällsfunktion

Vårdcentral

enhet för öppen hälso- och sjukvård

Exempel: Hälsocentral, vårdcentral, läkarstation, vårdcentrum. Dock inte privat läkarmottagning.

Samhällsfunktion

Ospecificerad

samhällsfunktion med okänt ändamål

Ska endast anges där mer detaljerat ändamål inte kan avgöras.

Verksamhet

-

Verksamhet med okänt ändamål.

 

Ekonomibyggnad

-

Ekonomibyggnad med okänt ändamål.

 

Komplementbyggnad

-

Komplementbyggnad med okänt ändamål.

 

Övrig byggnad

-

Övrig byggnad med okänt ändamål.

 


Byggnadsanläggningslinje

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Renstängsel

1980

stängsel avsett att leda renar mellan olika renbetesområden och till uppsamlingsställen

 

Redovisas fullständigt förutom fångstarmar kortare än 200 m vid rengärde.

Lintrafik

1978

vajerburen transportanordning med vagnar, korgar, byglar, pinnar eller sele som löper ovanför markytan

Linbana och skidlift

Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Används även för bergbana, kabinbana, gondolbana, stollift, släplift eller zipline.


Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen

 

objekttyp

Text

255

anger typ av byggnadsanläggningslinje

Värdemängd beskriver giltiga värden.


Byggnadsanläggningspunkt

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Skorsten

2022

vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser

 

Friliggande eller som del av byggnad.
Redovisas för samtliga i landskapsbilden markanta skorstenar som är minst ca 25 m höga.
Friliggande skorsten med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Punkten sätts i punktobjektets botten.

Mast

2019

hög och vertikal konstruktion uppförd på liten markyta som ofta är stagad med vajrar

Ej avsedd att innesluta eller uppbära ett betydande utrymme (jfr torn).

Redovisas för tele-, radio-, TV-master som är minst ca 25 m höga.

Undantag för master på kalfjället som redovisas även om de är lägre än 25 m.

Punkten sätts i punktobjektets botten.


Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen


objekttyp

Text

255

anger typ av byggnadsanläggningspunkt

Värdemängd beskriver giltiga värden.

hojd

Flyttal

3,0

höjd över mark


rotation

Flyttal

6,2

anger riktning för symbol

Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv).


Byggnadspunkt

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Fyrbyggnad

1051

anordning för sjöfarten som genom ljus eller andra signaler medger positionskontroll eller ger varning


Historiska fyrar och kustfyrar redovisas.
Fyr med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Klockstapel

2016

tornliknande, friliggande byggnadsverk uppfört för kyrkklockor, ofta i anslutning till kyrka


Redovisas fullständigt.
Klockstapel med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Kyrka

1042

byggnad som stadigvarande används för religionsutövning inom Svenska kyrkan

I landskapet utmärkande byggnad med utpräglad karaktär av en kyrka, gammal som nutida.

Kapell kan redovisas om det inte finns en redovisad kyrka i närheten.
Bearbetat material med stöd av uppgifter från Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet.

Kåta

1044

enklare konisk eller kupolformig byggnad i fjällregionen avsedd för vistelse


Ajourhålls bara inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation
Kåta med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Raststuga

1050

stuga som kan användas för skydd eller vid rast och alltid är olåst

Raststuga efter det statliga ledsystemet, även kallad Rastskydd, har ofta hjälptelefon.

Information hämtas från länsstyrelsen, kommuner, STF, turistnäringen, kontaktperson eller vid fältkontroll och med stöd av bildtolkning.

Torn

1045

hög och vertikal konstruktion uppförd på relativt liten markyta eller på annan byggnad

Avsedd att innesluta eller uppbära ett betydande utrymme (jfr mast).

Redovisas för samtliga i landskapsbilden markanta torn.
Torn med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Punkten sätts i punktobjektets botten.

Skyddsvärn

1052

utrymme under mark för skydd vid raketuppskjutning eller annan skjutning


Redovisas inom Esranges raketskjutfält.

Vindkraftverk

2025

torn eller mast med anordning som omvandlar vindenergi till el


Redovisas för samtliga vindkraftverk som är minst ca 25 m höga, där höjden inkluderar rotorbladens maximala höjd över marken.
Vindkraftverk med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Punkten sätts i punktobjektets botten.

Vindskydd

1046

enklare byggnad för friluftslivet som syftar till att ge vandrare tak över huvudet och skydd mot vädret

Byggnaden har tre väggar och tak, t.ex. gapskjul eller slogbod.

Redovisas längs vandringsled. Inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation redovisas vindskydd även när de inte ligger i närheten av en led.
Vindskydd med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.

Väderkvarn

1047

byggnad som uppförts för att mala säd med hjälp av vindkraft


Redovisas för samtliga väderkvarnar med karaktäristisk byggnadsform. Vingar kan saknas.
Väderkvarn med en yta på minst ca 15 kvm redovisas även som Byggnad.


Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen


objekttyp

Text

255

anger typ av byggnadspunkt

Värdemängd beskriver giltiga värden.

hojd

Flyttal

3,0

höjd över mark

Anges i enheten meter.

rotation

Flyttal

6,2

anger riktning för symbol

Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv).