Hoppa till huvudsakligt innehåll

Kvalitetsbeskrivning

Mer information om de olika kvalitetsparametrar som används i produktbeskrivningen finns i handböckerna HMK Ordlista 2022 och HMK Geodatakvalitet 2017.

Syfte och användbarhet

Hydrografi bildar basen för många andra geodata och inte minst för analyser av allt i landskapet som har kopplingar till vatten. Behovet av bra hydrografiska data med en god geografisk beskrivningsnivå och sammanhållen struktur är stort inom flera verksamhetsområden. Bra data möjliggör korrekta bedömningar bland annat inom miljösektorn och i klimatanpassningsarbetet.

Att kunna beskriva vattenflöden på ett sätt som medger analyser i GIS-programvaror ger möjlighet att förutse och hantera konsekvenser och påverkan på miljön. Några exempel på miljöproblem där analyser med hjälp av nätverksbildad hydrografi är av stort värde är:

  • Spridning av föroreningar i vattendrag
  • Försurning av sjöar och kalkningsbehov
  • Stigning av vattennivåer vid översvämningar i riskområden
  • Landskapets och vattensystemets påverkan i miljökänsliga områden
  • Skogsbrukets och infrastrukturprojekteringens påverkan i landskapet

Kombinationen av olika data som hydrografi och höjdinformation bidrar även till att göra bättre analyser främst inom klimatrelaterade områden. När Sverige och övriga EU-länder tillhandahåller data enligt Inspiredirektivets specifikationer blir det dessutom möjligt att på ett enklare sätt utföra olika typer av miljömodelleringar och miljöanalyser över större områden och över nationsgränserna.

Här hittar du filmer om våra hydrografiprodukter och tillämpningar av dessa.

Datafångst

Tillkomsthistorik

Lantmäteriets digitala insamling av grunddata med fotogrammetriska metoder ligger till grund för produkten. Geometrierna är inmätta för skalområdet 1:10 000.

Huvudavrinningsområden har skapats från höjddata. Nätverksanpassade data skapas genom att avgränsa objekten med stängningslinjer och skapa en indelning i sjöar och vattendrag. Befintliga linjevattendrag knyts ihop med stomlinjer genom vattenytorna, flödesriktningen bestäms och unika identiteter skapas. För att få en sammanhängande redovisning av hydrografin mellan olika länder är det viktigt att objekten hänger ihop om de korsar riksgränsen.

Information om vissa objekt längs kusten och de större sjöarna, det vill säga pir, kaj, avbärare, ledverk och dykdalb, samlas in i samverkan med Sjöfartsverket inom projektet Nationell Strandlinje. Läs mer om Nationell Strandlinje (NSL).

Objekten dammbyggnad, brygga och pir ingår även i samverkansavtal med kommunerna.

Vattentub (vattenränna), vattenfall och fors bygger på fältarbete från Ekonomiska kartan och från uppbyggnaden av Grundläggande Geografiska Data (GGD).

Norska och finska data i produkten

De norska data som finns redovisade i produkten kommer från nedladdningstjänster från Norges vassdrags- og energidirektorat, NVE, i skala 1:50 000. Detta gäller dock inte för de norska data som finns i områdena Göta Älv (108000), Dalälven (53000) och Enningdalsälven (112000), som kan komma endera från NVE eller SVAR.

De finska data som finns redovisade i produkten kommer från tjänster från Finlands miljöcentral (SYKE).

Norska och finska data har anpassats till svenska data för att kunna skapa ett geometriskt nätverk med hydrografiska objekt över nationsgränserna. Endast delar av det nedladdade norska och finska datat har inkluderats i detta. 

Inga geografiska namn redovisas i det norska och finska datat.

Underhåll

Underhållsfrekvens

På Lantmäteriet uppdateras hydrografiobjekten periodiskt i olika intervall, dels med hjälp av flygbildstolkning enligt flygfotointervallen i bildförsörjningsprogrammet och dels enligt produktionsplanen för NSL. Aktualiteten beror även på tidigare insamling genom fältarbete för de objekt som inte förändrats sedan dess.

Informationen i denna produkt uppdateras en gång per år.

Datakvalitet

Kvalitet redovisas med kvalitetsteman och kvalitetsparametrar som beskrivs i standard SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information – Datakvalitet.

Fullständighet

Kraven på fullständighet är 100 % enligt objekttypernas specifikation.

För sjöar och större vattendrag samt för vattenfall är fullständigheten mycket hög.

För bäckar och forsar är fullständigheten hög.

För vattentub (vattenränna) är fullständigheten låg, på grund av att de är svåra att upptäcka och uppdatera.

För pir, kaj, avbärare, ledverk och dykdalb är fullständigheten mycket hög inom NSL-områden, där även Sjöfartsverket granskar karterat material. Objekten förekommer även utanför NSL-områden, men fullständigheten där kontrolleras inte. För mindre dykdalb är fullständigheten mycket hög inom NSL-områden, då Sjöfartsverket gör fullständighetskontroller för dessa. I övriga områden karteras inte mindre dykdalb.

Logisk konsistens

Vid lagringen av objekten i databasen hos Lantmäteriet kontrolleras att objekten följer de geometriska och topologiska regler som finns uppsatta samt att informationen stämmer med OGC:s (Open Geospatial Consortium) krav på geometrier. Där kontrolleras även att endast giltiga värdemängder och detaljtyper läggs in i databasen.

Toleransen i Lantmäteriets databas är 0,002 m. Om toleransen är bättre i dina egna system kan det därför i vissa fall uppstå glapp mindre än 0,002 m mellan hydrolinjer i det nedladdade datat. Ett sätt för dig att inte få fel i nätverket på grund av dessa, kan vara att öka toleransen i dina körningar och på så sätt undvika att glappen uppstår i det nedladdade nätverket.

Sjöar och större vattendrag är ytor.

Bäckar och vattendrag under mark är sammanhängande och ansluter till sjöar och större vattendrag, så att fullständiga nätverk bildas.

Vattenfall, vattentub (vattenränna) och fors är fristående objekt och inte kopplade till andra objekt. Bryggor kontrolleras så att de ansluter till strandlinjen.

Tematisk noggrannhet

Den tematiska noggrannheten mellan objekten är mycket hög för hydrografi, förutom för de objekt som ingår i NSL. Klassning som sker vid mätning i flygbild innebär en viss osäkerhet, men den tematiska noggrannheten betraktas ändå som hög för de objekt som ingår i NSL.

Lägesnoggrannhet

Geometriska krav på lägesnoggrannhet beror på objektens olika tydlighet i geografisk avgränsning. Konkreta objekt har högre krav än objekt med diffusa avgränsningar.

Objekt i vatten har mycket hög lägesnoggrannhet.

Strandlinjen mäts i normalvattenstånd, förutom i reglerade sjöar och älvar då den mäts vid högsta dämningsgräns. Strandlinjens läge kan variera på grund av olika vattenstånd. Uppdatering görs därför bara när det är uppenbart att det har skett en större varaktig förändring.

Bäckarnas lägesnoggrannhet är hög på öppna ytor, men är skiftande i skogen då det är svårt att se genom trädkronorna. Större felaktigheter rättas successivt till på bäckar med hjälp av laser- eller höjddata i skogsområden. Övriga hydrografiobjekt har mycket hög lägesnoggrannhet.

Objekttyp (svensk data)

Lägesnoggrannhet i plan (m)

Lägesnoggrannhet i höjd (m)

Strandlinje

5

2

Strandlinje, diffus

10

2

Fors

-

-

Vattenfall

5

-

Konstruktion i eller vid vatten

1 eller 2 *

2, gäller för kaj och pir

Dammbyggnad

2

2

Slussport

5

-

Vattentub

5

-

Vattenyta

10

2

Vattendrag

5

-

Sankmark

20

-

Akvedukt

2

-

För NSL-objekten, markerade med * i tabellen ovan, finns standardkrav på att objekt i farled av viss klass ska ha lägesnoggrannhet på 1 m. Vid stereokartering kan detta vara svårt att uppnå och därför är kravet hos Lantmäteriet satt till 2 m.