Produkten tillhandahåller markdata som linjer och ytor i följande skikt:
Datafångst
Tillkomsthistorik
Vatten
Vattenytor tillhör hydrografi men ingår även i marktäcket för att ge en heltäckande bild av markytorna. Läs mer i Tema Hydrografi.
Bebyggelseområde
Sedan 2004 samlar Lantmäteriet in bebyggelseområden med hjälp av flygbildstolkning och skärmdigitalisering, ofta med stöd av fastighetsgränser.
Bebyggelseområde skapas för tätorter som har fler än 1000 invånare. Urvalet har gjorts med underlag från Statistikmyndigheten (SCB).
Odlad mark
Sedan 2004 samlas odlad mark in med hjälp av flygbildstolkning och sedan 2011 även med stöd av Jordbruksverkets blockdatabas.
Sankmark
Lantmäteriet har digitaliserat sankmarker med hjälp av ekonomiska kartan som underlag och delvis anpassat dem mot nyare material under flygbildstolkning.
Lantmäteriet har kompletterat de områden som saknade sankmarker efter insamlingen av Grundläggande Geografiska Data (GGD). Områdena kompletterades med sankmarker från Vägkartan i skala 1:100 000 och med stöd av flygbildstolkning och den nationell höjdmodellen.
Skog och öppen mark
Före Grundläggande Geografiska Data (GGD) var "övrig mark" det som återstod när åker, vatten och bebyggelse hade kartlagts. Från och med 1994 började man dela upp övrig mark i olika typer av skog och öppen mark. Eftersom Terrängkartan redan hade den indelningen användes den som stöd tillsammans med flygbildstolkning vid uppdelningen. Barr- och blandskog, lövskog, samt fjällbjörkskog karterades med stöd av IR-färgbilder vid uppbyggnaden av Terrängkartan mellan 1998 och 2004. Samma skogsklassificering användes sedan även i GGD utan någon större anpassning.
Glaciärer kartlades genom stereokartering.
En grundläggande insamling av torg genomfördes i början på 2000-talet.
Underhållsfrekvens
Lantmäteriet uppdaterar bebyggelseområde, odlad mark, kalfjäll, och annan öppen mark enligt bildförsörjningsprogrammets plan. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se.
Lantmäteriet uppdaterar glaciärer med hjälp av satellitdata och flygbilder vart tredje år.
Lantmäteriet uppdaterar sankmarker endast vid exploatering. De flesta sankmarker har inte uppdaterats sedan förstagångskartläggningen av Ekonomiska kartan.
Sedan Grundläggande Geografiska Data blev klart 2004 har Lantmäteriet inte uppdaterat olika typer av skog.
Kommunernas samverkansavtal med Lantmäteriet möjliggör uppdatering av nya torg. Annars sker ingen uppdatering.
Datakvalitet
Fullständighet
Hög fullständighet.
Logisk konsistens
Marktäcket hanteras som ett heltäckande skikt där ytor inte överlappar varandra, förutom sankmarker som hanteras som ett eget skikt med fristående ytor.
Begränsningslinjerna är sammanhängande och bildar en geometrisk nätverksstruktur.
Områdenas begränsningslinjer tilldelas koder baserat på en fördefinierad hierarkisk prioritetsordning. Strandlinjen har högst prioritet, följt av gränsen för bebyggelseområden och så vidare. Endast olika typer av strandlinjer kan bilda sammanhängande ytor på grund av deras prioritet.
Enbart odlad mark ger, utan de hierarkiskt överordnade begränsningslinjerna, en ofullständig indelning.
Tillsammans med de överordnade begränsningslinjerna för vatten och bebyggelseområden, ger odlad mark en komplett indelning.
Begränsningslinjen delas mellan två närliggande ytor och har en enkel geometri. Linjerna är uppdelade vid alla anslutningspunkter och kan även vara uppdelade mellan dessa punkter.
Tematisk noggrannhet
Stora ytor är vanligtvis enkla att kartera och har hög tematisk noggrannhet. Till exempel tät skog, öppet vatten, plöjd åker och bebyggelse.
I följande fall är den tematiska noggrannheten lägre eftersom den är svårare att bedöma:
- Markslag som är svåra att särskilja från varandra. Till exempel sankmarker och vegetationstäckta vattenytor eller odlad mark och öppen mark.
- Gradvisa övergångar där olika markslag kan vara svåra att avgränsa. Till exempel trädskikt som successivt blir glesare.
- När bebyggelseområden indelas i olika typer som låg, hög och industriområde.
Lägesosäkerhet
När det är oklart var gränsen går mellan två markytor blir det svårt att bedöma hur exakt deras läge är.
Begränsningslinjer kan ha samlats in på olika sätt. Varje markslag (yta) är vanligtvis avgränsad av olika typer av linjer. Därför kan lägesosäkerheten inte anges per markslag utan är kopplad till vilken typ av begränsningslinje det handlar om.
Objekttyp | Krav på lägesosäkerhet i plan (m) |
Strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta, anlagt vatten) | 5 |
Strandlinje med attributet diffus = ja | 10 |
Bebyggelseområdesgräns | 5 |
Industri- och handelsbebyggelsegräns | 5 |
Odlingsmarksgräns | 5 |
Öppen markgräns | 15 |
Skogsmarksgräns | 20 |
Begränsningslinje för ej karterat område | 10 |
Vatten | 10 |
Låg bebyggelse | 5 |
Hög bebyggelse | 5 |
Sluten bebyggelse | 5 |
Industri- och handelsbebyggelse | 5 |
Åker | 5 |
Fruktodling | 5 |
Öppen mark | 15 |
Kalfjäll | 15 |
Glaciär | 15 |
Barr- och blandskog | 20 |
Lövskog | 20 |
Fjällbjörkskog | 20 |
Ej karterat område | 10 |
Torg | 5 |
Sankmark, fast | 20 |
Sankmark, våt | 20 |
Skiktbeskrivning och kodlista
Mark | Skiktnamn |
Mark | mark |
Markkantlinjer | markkantlinje |
Sankmark | sankmark |
Mark
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Sluten bebyggelse | 2636 | mark som utgörs av sluten sammanhängande kvartersbebyggelse med flera våningar | Sluten bebyggelse som vanligtvis finns i tätortens centrum, där lägre byggnader kan ingå. Bebyggelsen kan på enstaka ställen vara öppen för att medge transporter till och från kvarterets inre. Tre sidor av kvarteret bör i det närmaste vara slutna. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och mark med övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av sluten bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Husbyggnad med objektstatus planerad ingår inte i bebyggelseområde. |
Hög bebyggelse | 2637 | mark som utgörs av friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler | Friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler (cirka 9 meter till takkant). Enstaka lägre byggnader kan förekomma. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av hög bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Även kontor och handel kan ingå. |
Låg bebyggelse | 2638 | mark som utgörs av bebyggelse med planmässig kvartersbildning med friliggande en- och tvåfamiljsvillor, radhus, kedjehus eller flerfamiljshus som har högst två våningar | Enstaka högre byggnader kan ingå. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av låg bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). |
Industri- och handelsbebyggelse | 2639 | mark på vilken huvudsakligen industri- och handelsaktiviteter bedrivs | All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser, lagringsplatser och mark med övriga byggnader ingår. | Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av industri- och handelsområde. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha). Även kontor kan ingå. |
Åker | 2642 | mark som lagts under plog för odling av spannmål, vallväxter, oljeväxter, rotfrukter och köksväxter | I åker ingår också betesvallar som då och då plöjs upp och besås samt åkerliknande beten som ingår i växtföljden. Åkermark som ligger i träda och energiskog redovisas som åker. | Slåtterängar och trädgårdar i anslutning till boningshus ingår inte. Fruktodling mindre än 20 000 kvm (2 ha) ingår. Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. Minimimått för redovisning av impediment är ca 100 kvm. Minimibredd för långsmala impediment är ca 5 m. Minimibredd för långsmala impediment där väg delar odlad mark är ca 10 m. |
Fruktodling | 2643 | mark som används för odling av frukt och bär på träd | Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha). | |
Öppen mark | 2640 | mark nedanför skogsgränsen som i huvudsak omfattar naturligt öppen mark, ohävdad och extensivt hävdad mark | Öppen mark, där vegetationens höjd understiger ca 1,5 meter men där enstaka träd, buskar och mindre dungar högre än så kan förekomma. Här ingår före detta jordbruksmark, lågproduktiv betes- och hagmark, naturligt växande ängs- och gräsmark, tomtmark och trädgårdar av öppen karaktär utanför samlad bebyggelse, obebyggda koloniområden, hedmark, sandstrand och klapperstensfält. Även mark upplåten för särskild verksamhet t.ex. slalombackar, skjutbanor, grustäkt och bergtäkt ingår i begreppet. Områden vid kusten med berghällar i anslutning till vatten karteras också som öppen mark. | Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker. |
Kalfjäll | 2644 | all mark ovanför skogsgränsen, utom vattenyta och glaciär | Låga träd, buskar och mindre dungar kan förekomma. | Minimimått för redovisning är ca 10 000 kvm (1 ha). |
Torg | 2641 | öppen vanligtvis hårdgjord yta, i en tätort, avsedd för tillfällig handel, offentliga evenemang och som mötesplats | Redovisas för torg med namn inom bebyggelseområde, där namnet granskats och fastställts av Lantmäteriets ortnamnssektion. | |
Barr- och blandskog | 2645 | mark med barrträd eller med blandade barr- och lövträd inklusive trädbevuxen parkmark samt avverkad mark (hyggen) | Alla typer av träd och buskar kan ingå. | Minimimått för redovisning är ca 900 kvm. |
Lövskog | 2646 | skogsmark nedanför barrskogens övre gräns där krontaket utgörs av i huvudsak oblandad lövskog | Även avverkad mark (hyggen) ingår. Andelen lövskog skall vara minst 90%. | Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Speciella mindre områden med ädellövskog, minst ca 40 000 kvm (4 ha) redovisas också. Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker inom ett lövskogsområde. |
Fjällbjörkskog | 2647 | björkskog ovanför barrskogens övre gräns som sträcker sig upp till gränsen mot kalfjället | Enstaka barrträd kan förekomma. Ovanför fjällbjörkskogens övre gräns kan dungar av enstaka träd förekomma. | Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Även områden ca 80 000 kvm (8 ha) med en blandning av mindre ytor med öppen mark och fjällbjörkskog i anslutning till homogena fjällbjörkskogsområden kan redovisas. |
Ej karterat område | 2648 | område som ej är karterat | Innefattar områden utanför riksgränsen. | |
Hav | 2631 | vattenförekomst som tar emot vatten från vattenförekomster belägna på land och som är sammanhängande med övriga hav | Havsytan ska om möjligt redovisas i normalvattenståndet. Vatten med gles och/eller tillfällig vass ska redovisas som hav. Täta, beständiga vassbälten ska redovisas som Sankmark, våt. | Hav redovisas för de indexrutor som omfattar den ekonomiska zonen. |
Sjö | 2632 | permanent, utbredd reglerad eller oreglerad ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet | Naturligt stillastående vatten eller med begränsad påverkan av låg dammtröskel. Inkluderar även damm som mindre ytvattenförekomster som tjärn, göl eller liknande. | Minimimått för redovisning är ytor större än ca 400 kvm. |
Vattendragsyta | 2633 | ytvattenförekomst med signifikant strömningshastighet som ansluter till sjö eller hav | Omfattar såväl naturliga som anlagda vatten | Vattendragsyta ska vara minst ca 6 m bred. |
Anlagt vatten | 2634 | ytvattenförekomst för bad, rening eller magasinering av vatten utan in- och utflöde | Anlagt vatten har skapats av människan. | Minimimått för redovisning är ca 100 kvm. Det är tillåtet att redovisa mindre vattenytor för att fånga ett områdes karaktär. |
Glaciär | 2635 | permanent snö- och ismassa i högfjäll som långsamt glider utför bergssluttningen | Insamling sker med stöd av uppgifter från Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. | Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha). Avskilda delar från en större glaciär redovisas om de är större än ca 5000 kvm (1/2 ha). Permanent uppstickande berg/fastmark som är större än ca 5000 kvm (1/2 ha) frånskiljs glaciären. Mindre partier med uppstickande berg/fastmark får ingå i glaciären liksom isfyllda moräner som ligger ihop med glaciären. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av mark | Värdemängd beskriver giltiga värden för mark |
vattenytaid | Text | 36 | identitet för att hålla ihop alla vattenytor som tillhör samma objekt | Anges endast för objekttyperna Hav, Sjö, Vattendragsyta, Anlagt vatten och Glaciär. |
hojd_over_havet | Text | 20 | anger vattenytans höjd över havet i meter | Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta. |
reglerat_vatten | Text | 255 | anger om vattennivån är reglerad | Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta. Värdemängd: Ja/Nej/Ingen information |
Markkantlinje
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Begränsningslinje, ej karterat område | 2611 | markkantlinje för ej karterat område | Används för att avgränsa och sluta ytor i markskiktet mot ej karterade områden. | Redovisas fullständigt för områden som gränsar mot ej karterat område. Redovisas längs riksgränsen mot Norge. Riksgräns mot Finland utgörs i huvudsak av gränsälv (Torneå älv, Könkämä älv, Muonio älv). Gränsälvens vattenyta skall avgränsas med strandlinje på svensk sida och med begränsningslinje för ej karterat område på finsk sida av riksgränsen. |
Strandlinje, hav | 2612 | markkantlinje mellan hav och land | Begränsningslinje mellan hav och bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark. | Är antingen diffus eller ej diffus. |
Strandlinje, sjö | 2613 | markkantlinje mellan sjö och land | Begränsningslinje mellan sjö och glaciär, bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark. | Är antingen diffus eller ej diffus. |
Strandlinje, vattendragsyta | 2614 | markkantlinje mellan vattendragsyta och land | Begränsningslinje mellan vattendragsyta och glaciär, bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark. | Är antingen diffus eller ej diffus. |
Strandlinje, anlagt vatten | 2615 | markkantlinje mellan anlagt vatten och land | Begränsningslinje mellan anlagt vatten och bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark. | |
Stängning mot hav | 2616 | markkantlinje mellan hav och sjö eller vattendragsyta | Stängning mot hav är en konstruerad oftast rät linje som används för att skilja hav från sjö eller vattendragsytor. | |
Stängning | 2617 | markkantlinje mellan sjö och vattendragsyta eller mellan två sjöar | Stängning är en konstruerad oftast rät linje som används för att skilja sjöar från vattendragsytor. Den används även där två sjöar gränsar mot varandra eller där två eller flera huvudgrenar (vattendrag) går ihop. Stängning används också vid regleringsdammar samt i början och slutet av slussar. | |
Glaciärgräns | 2618 | markkantlinje för glaciär | Redovisas mellan glaciär och kalfjäll men ersätts av Strandlinje, sjö eller Strandlinje, vattendragsyta mot ytor som begränsas av dessa. | |
Bebyggelseområdesgräns | 2619 | markkantlinje för samlad bebyggelse | Redovisas för sluten bebyggelse, hög bebyggelse och låg bebyggelse, men ersätts av strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa. Bebyggelseområdets yttersta begränsning skall registreras i den naturliga hävden (t.ex. tomtgräns, staket, häck, m.m.) i övergången mellan mark tillhörande bebyggelseområde och obebyggd mark. Används för samlad bebyggelse med fler än cirka 1000 invånare. Mindre område kan ingå om de ligger cirka 200 meter eller närmare. Minsta yta är cirka 1 hektar. Större byggnad med solitärt och framträdande läge kan avskiljas från bebyggelseområde när betydande del av kvarteret kring byggnaden utgörs av obebyggd mark t.ex. parker. Generaliseringsreglerna beskriver minimimått på ytor, avstånd till andra ytor och hur man exempelvis hanterar parkeringsytor. | |
Industri- och handelsbebyggelsegräns | 2620 | markkantlinje för industri- och handelsområde | Redovisas för industri- och handelsbebyggelse men ersätts av bebyggelseområdesgräns och strandlinje (hav, vattendragsyta, sjö eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa. Redovisas endast i samband med bebyggelsegräns. | |
Odlingsmarksgräns | 2621 | markkantlinje för åker eller fruktodling | Redovisas för åker och fruktodling men ersätts av industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa. | |
Öppen markgräns | 2622 | markkantlinje för öppen mark, torg eller kalfjäll | Redovisas för öppen mark, torg eller kalfjäll men ersätts av odlingsmarksgräns, industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa. | |
Skogsmarksgräns | 2623 | markkantlinje som särskiljer barr- och blandskog, lövskog och fjällbjörkskog från varandra | Redovisas för barr- och blandskog, lövskog och fjällbjörkskog men ersätts av öppen markgräns, odlingsmarksgräns, industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av markkantlinje | Lista med giltiga typer av markkantlinjer. |
diffus | Heltal | 1 | otydlig eller föränderlig strandlinje | Diffus strandlinje används vid: Anges endast för objekttyperna som beskriver strandlinje för hav, sjö och vattendragsyta. Diffus strandlinje används inte för sträckor kortare än ca 200 m. Inom NSL-område kan undantag förekomma t ex vid/runt öar med kortare linje än rekommenderade 200 m enligt ovan. Värdemängd: 1/0 (Sant/Falskt) |
Sankmark
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Sankmark, fast | 2651 | torvbildande sankmark på jämförelsevis fast torv | Torvbildande myr (mosse eller kärr) där ris- eller halvgräsvegetation binder torven. Tuvig eller jämn yta. Marken är normalt framkomlig till fots. | Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm. |
Sankmark, våt | 2652 | sankmark som ofta eller ständigt är vattenfylld | Omfattar olika våta marker, såsom torvbildande blöta sankmarker med vegetationsfattiga torvpartier, gungflyn, blekvätar, vassbälten på grunt vatten, igenväxande sjöar samt översvämningsmark i anslutning till sjöar och vattendrag. | Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av sankmark | Lista med giltiga sankmarkstyper |