Observera att objektidentiteten för väglinjer och vägpunkter inte är unika!
Datafångst
Tillkomsthistorik
Väglinje
Nationell vägdatabas (NVDB) är en viktig samling av information som täcker hela landets vägnät, inklusive bilvägar, gator, cykelvägar och vissa gångvägar. Den är grundläggande för samhället och används av många olika aktörer.
NVDB är resultatet av ett samarbete mellan flera organisationer, Trafikverket, Sveriges kommuner och regioner, skogsnäringen, Transportstyrelsen och Lantmäteriet. Trafikverket är huvudman för NVDB.
Organisation | Ansvarsområde |
Trafikverket | levererar data om det statliga vägnätet och det enskilda vägnät som får statliga bidrag till underhåll |
Sveriges kommuner och regioner | samtliga 290 kommuner i Sverige levererar data om det kommunala vägnätet samt om enskilt vägnät inom utpekade områden |
Skogsnäringen | levererar data om det enskilda vägnätet som är intressanta för skogsnäringen |
Lantmäteriet | levererar data om det övriga enskilda vägnätet |
Transportstyrelsen | levererar trafikregler (till exempel hastigheter, förbjuden färdriktning eller omkörningsförbud) från alla beslutsmyndigheter |
Från Nationell vägdatabas (NVDB) tar Trafikverket fram flera olika typer av dataprodukter som används för att ge information om vägnätet.
Vägarna i Topografi 10 Nedladdning, vektor hämtas från Trafikverkets dataprodukt Vägslag. I Vägslag beskrivs hela det svenska bilvägnätet genom att varje del av vägen klassificeras baserat på dess huvudsakliga funktion och utformning.
För att skapa Vägslag används helt eller delvis några av Trafikverkets dataprodukter som kombineras i två steg. Först läggs dataprodukterna ihop och sedan uppdateras attributen enligt gällande regler och riktlinjer.
Eftersom Lantmäteriet hämtar vägdata från Trafikverket är klassificeringen av vägarna en annan än som fanns i produkten GSD-Fastighetskartan, vektor. Det innebär att klassificeringarna inte kan jämföras direkt med varandra.
Det är viktigt att notera att attributen kan hämtas från både Trafikverkets dataset Vägslag och Lantmäteriets datalager, och detta specificeras i tabellen med attributuppsättningar för produkten.
Vägpunkt
Information om trafikplatser och cirkulationsplatser hämtas från Trafikverkets dataprodukt som kallas "Korsning". Lantmäteriet genomför sedan en bearbetning för att beräkna en mittpunkt som representerar platsen för dessa trafik- och cirkulationsplatser.
Information om låsta grindar eller bommar hämtas från Trafikverkets dataprodukt "Väghinder". Lantmäteriet beräknar sedan rotationen i förhållande till den väg där hindret är placerat.
Data om rastplatser hämtas från Trafikverkets dataprodukt "Rastplats".
Information om Vändmöjlighet hämtas från Trafikverkets dataprodukt "Vändmöjlighet".
Observera att det anges i tabell med attibutuppsättning för Vägpunkt om attribut hämtas från Trafikverkets produkt "Korsning", "Rastplats", "Vändmöjlighet" eller "Väghinder". Övriga attribut hämtas från Lantmäteriets datalager.
Övrig väg
För objekt som tillhör kategorin "övriga vägar" sker uppdateringar genom att tolka flygbilder. Uppdatering sker även i samverkan med kommunerna som har möjlighet att bidra med information om gångstigar, elljusspår och vandringsleder genom ABT-avtalet. Traktorvägar, å andra sidan, uppdateras enbart genom att tolka flygbilder.
Transportled fjäll och Ledintressepunkt fjäll
Informationen samlas in på tre olika sätt: genom att tolka bilder, genom att utföra fältarbete ute på platsen, och genom att kontakta personer som har kunskap om området.
Rälstrafik
Nationella Järnvägsdatabasen (NJDB) är framtagen av Trafikverket i samarbete med Transportstyrelsen. Syftet är att ge en detaljerad beskrivning av det samlade järnvägsnätet i Sverige.
Information om järnvägar hämtas från NJDB. Jämfört med den tidigare produkten GSD-Fastighetskartan, vektor redovisas fler spår, till exempel inkluderas alla spår vid bangårdar och båda spåren på dubbelspåriga järnvägar.
Lantmäteriet samlar in information om museijärnväg, spårväg och tunnelbana.
Om det finns nedlagda järnvägar som inte finns med i NJDB, samlas informationen antingen in från äldre kartdatabaser eller via felrapporter från användare och intressenter.
Underhållsfrekvens
Vägar
Trafikverket uppdaterar Vägslag kontinuerligt. Lantmäteriet hämtar förändringsdata från Trafikverket dagligen.
Övrig väg
Genom ABT-avtalet har kommunerna möjlighet att ge Lantmäteriet information om vandringsleder och elljusspår, om de har geometrier för dessa. En gång per år ska eventuella förändringar ses över, men det är inte obligatoriskt för kommunerna att leverera dessa förändringar enligt avtalet.
Transportled fjäll och ledintressepunkt fjäll
För att hålla informationen aktuell genomförs framför allt fältkontroller och insamling av information från ett brett kontaktnät i fjällområdet. Kontaktnätet inkluderar länsstyrelser, kommuner, samebyar, turistföretag, skoterklubbar, fjällräddning och andra.
Informationen uppdateras områdesvis var fjärde år, men viss uppdatering sker även mellan dessa tidsperioder genom kontaktnätet.
Järnväg
Järnvägarna uppdateras en gång per år.
Datakvalitet
Fullständighet
Vägar
Väginformationen är vanligtvis mycket komplett eftersom många olika organisationer lämnar sin information till NVDB.
Dock finns det en brist när det gäller attributet "uppsamlande" i skiktet för Väglinje. För mer information om vad bristen innebär, se beskrivningen för detta attribut.
Övrig väg
Fullständigheten för informationen i skiktet Övrig väg är generellt sett låg till medelhög.
I skiktet för Övrig väg genomförs främst justeringar och borttagningar av befintliga objekt, medan det inte läggs in så mycket ny information. Uppdateringar av traktorvägar sker med mindre tillförlitlighet genom tolkning av flygbilder, och det kan vara svårt att identifiera gångstigar tydligt i flygbilderna.
Cykel- och parkvägar är generaliserade, vilket innebär att inte alla vägar finns med i kartan. För mer detaljerad information om cykelvägar se NVDB.
Transportled fjäll och Ledintressepunkt fjäll
Fullständigheten är i allmänhet god. Dock kan vissa objekt ha något lägre kvalitet på grund av svårigheter med att kontrollera dem vid fältarbete. Dessutom är det inte säkert att Lantmäteriet får tillräcklig information om vissa objekt genom samverkan med andra organisationer.
Järnväg
Fullständigheten för järnvägar är generellt hög. I den tidigare produkten GSD-Fastighetskartan, vektor gjordes en generalisering av spåren, framförallt vid bangårdar, men nu har samtliga spår medtagits.
Logisk konsistens
Vägar
Trafikverket har information om logisk konsistens.
Övrig väg
I skiktet med övriga vägar kontrolleras att vägarna är skurna i anslutningspunkterna. Det finns inga krav eller kontroller på att vägarna är nätverksanpassade.
Transportled fjäll
Leder bildar inte ett sammanhängande nätverk och saknar anslutning till vägnätet.
Ledintressepunkt fjäll
Symboler lagras med objektkod och riktning.
Järnväg
Trafikverket har information om logisk konsistens.
Tematisk noggrannhet
Vägar
De allmänna vägarna som kommer från NVDB har generellt god tematisk noggrannhet. Däremot är det svårare att skilja de mindre vägarna åt, såsom kvartersvägar eller parkeringsvägar.
Övrig väg
Information om vandringsleder och elljusspår kommer huvudsakligen från kommunerna genom samverkan. När Lantmäteriet får denna information, genomförs ingen separat granskning eller kontroll av hur dessa har klassificerats.
Transportled fjäll och Ledintressepunkt fjäll
Den tematiska noggrannheten är i allmänhet god.
Järnväg
Den tematiska noggrannheten för järnvägar är god.
Lägesosäkerhet
Vägar
I NVDB är vägnätet uppdelat i fyra olika kvalitetsklasser. Det betyder att vissa vägar, som motorvägar, har högre krav på kvalitet jämfört med exempelvis skogsbilvägar. Eftersom NVDB samarbetar med olika partners beror noggrannheten i lägesinformationen också på hur dessa partners samlar in data. Statliga och kommunala vägar har generellt sett högre krav på exakt lägesinformation jämfört med enskilda vägar.
Övrig väg
För flygbildstolkningen är kravet på lägesosäkerhet 2 meter, men oftast är noggrannheten ungefär 1 meter.
Transportled fjäll och ledintressepunkt fjäll
Lägesosäkerheten är något högre, ungefär 50 meter, för objekten som tillhör dessa specifika skikt jämfört med andra objekt i databasen.
Järnväg
Trafikverket har information om lägesosäkerhet för järnvägar.
Informationen om museijärnvägar, spårvägar och tunnelbanor kommer från kommunerna genom samverkansavtal. Det innebär att lägesosäkerheten kan variera mellan olika kommuner.
Objekttyp | Krav på lägesosäkerhet i plan (m) |
Vägar | - |
Vägpunkt | - |
Färjeled (lägesosäkerheten avser start- och slutpunkterna) | 2 |
Cykelväg/parkväg | 2 |
Gångstig | 10 |
Elljusspår | 5 |
Traktorväg | 5 |
Vandringsled | 10 |
Vandrings- och vinterled | 20 |
Transportled fjäll | 50 |
Ledintressepunkt fjäll | 50 |
Järnväg | - |
Museijärnväg | 2 |
Spårväg | 2 |
Tunnelbana | 2 |
Järnvägsstation | 10 |
Tunnelbanestation | 10 |
Spårvagnshållplats | 10 |
Skiktbeskrivning och kodlista
Kommunikation | Skiktnamn |
Väglinje | vaglinje |
Vägpunkt | vagpunkt |
Färjeled (linje) | farjeled |
Övrig väg (linje) | ovrig_vag |
Transportled fjäll (linje) | transportled_fjall |
Ledintressepunkt fjäll | ledintressepunkt_fjall |
Rälstrafik (linje) | ralstrafik |
Rälstrafikstation (punkt) | ralstrafikstation |
Väglinje
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Motorväg | 1801 | väg som motsvarar trafikregler för motorväg |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Motortrafikled | 1802 | väg som motsvarar trafikregler för motortrafikled |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Mötesfri väg | 1803 | väg där mötande trafik skiljs åt med vägräcke | Motorväg och motortrafikled ingår inte här. Däremot ingår andra 4-fältsvägar och vanliga vägar där trafikriktningarna skiljs åt med vägräcke. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Landsväg | 1804 | landsväg med ett körfält i vardera riktningen åtskilda med en mittlinje |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Landsväg liten | 1805 | statlig väg med vägnummer >499 |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Småväg | 1806 | enskild väg, bra som bilväg
| Här ingår enskilda vägar med statsbidrag och som därmed får trafikeras samt enskilda vägar utanför tätort som av kommunen klassats som bra bilväg, och som i en del fall får kommunalt bidrag. Vägen har ofta enkel standard och kan normalt trafikeras med personbil. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Småväg enkel standard | 1807 | enskild väg, sämre som bilväg | Enskild väg, med enkel standard, ofta utan vinterunderhåll. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag.
|
Övergripande länk | 1808 | länk som ingår i huvudnät för biltrafik | Exempel är leder, genomfartsvägar, ringleder och infarter till städer och samhällen. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Huvudgata | 1809 | väg inom tätort som ingår i huvudnät för biltrafik | Huvudgata inom tätort. Oftast kommunal väghållning | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Lokalgata stor | 1810 | väg som ingår i lokalnät för biltrafik | Är dimensionerade för oskyddade trafikanter i blandtrafik. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Lokalgata liten | 1811 | mindre väg som ingår i lokalnät för biltrafik | Gågator ingår. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Kvartersväg | 1812 | gränd eller kvartersväg, d.v.s. väg utanför gatumark | Mindre väg inom bebyggda områden som endast används för biltrafik vid transporter till och från fastigheterna | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Parkeringsområdesväg | 1813 | väg utanför gatumark men inom eller genom område med parkeringsplatser |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Infartsväg/Utfartsväg | 1814 | vägavsnitt på kvartersmark som leder in till parkeringsområde eller kvartersväg |
| Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Leveransväg | 1815 | väg fram till industrilokaler eller varuintag | Adressplats kan förekomma. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Oklassificerad | 1816 | väg som inte har klassificerats | Kan vara provisorisk väg som ännu inte har klassificerats. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vägslag. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och inte ändras därefter. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000. Hämtat från Vägslag, attributet valid_from. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen. | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av väglinje | Hämtat från Vägslag, attributet typ. |
avfartsvag_pafartsvag | Text | 255 | visar om vägavsnittet ingår i en avfarts- eller påfartsväg | Hämtat från Vägslag, attributet avfartsvag_pafartsvag. |
genomgaende_vagnummervag | Text | 255 | genomgående vägnummers vägslagstyp | Används för att kunna visa en sammanhängande vägslagstyp genom tätort. Se Värdemängd Genomgående vägslagstyp Hämtat från Vägslag, attributet genomgaende_vagnummervag. |
uppsamlande | Text | 255 | visar om vägavsnittet har en uppsamlande funktion för trafiken | Värdemängd: Ja, Nej, Okänt. Attributet uppsamlande skriver ut 3 istället för Nej. Detta är rapporterat till Trafikverket som en brist. Hämtat från Vägslag, attributet uppsamlande. |
cirkulationsplats | Text | 255 | visar om det på vägavsnittet finns en trafikföreskrift om cirkulationsplats | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information. Hämtat från Vägslag, attributet cirkulationsplats. |
bro_och_tunnel | Text | 255 | visar om vägavsnittet utgör någon form av bro eller tunnel | Se värdemängd Nivå. Hämtat från Vägslag, attributet bro_och_tunnel. |
gagata | Text | 255 | visar om det på vägavsnittet finns en trafikföreskrift om gågata | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information. Hämtat från Vägslag, attributet gagata. |
gangfartsomrade | Text | 255 | visar om vägavsnittet ingår i en trafikföreskrift om gångfartsområde | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information. Hämtat från Vägslag, attributet gangfartsomrade. |
bussgata | Text | 255 | vägavsnitt med trafikföreskrift om att körbanan är reserverad för fordon i linjetrafik | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information. Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
industrivag | Text | 255 | vägavsnitt med roll som industriväg | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information. Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
gatunamn | Text | 255 | namn på gata | Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
vardvagnummer | Text | 255 | fullständigt vägnummer för värdväg | Sammanslagning av huvudnummer, undernummer och Europaväg. Redovisningen bygger på uppgifter i Trafikverkets produkt Vägslag. Exempel: E4, E20.8, 859, 891.1 |
gastvag1nummer | Text | 255 | fullständigt vägnummer för gästväg1 | Sammanslagning av huvudnummer, undernummer och Europaväg. Redovisningen bygger på uppgifter i Trafikverkets produkt Vägslag. |
gastvag2nummer | Text | 255 | fullständigt vägnummer för gästväg2 | Sammanslagning av huvudnummer, undernummer och Europaväg. Redovisningen bygger på uppgifter i Trafikverkets produkt Vägslag. |
referenslanksid | Text | 255 | identitet för referenslänk som representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle | Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
startavstand | Flyttal | 6,2 | avstånd i procent från referenslänkens startpunkt till startpunkt för Väglinje | Anger tillsammans med referenslänksid och slutavstånd läge för Väglinje på vägnätet. Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
slutavstand | Flyttal | 6,2 | avstånd i procent från referenslänkens startpunkt till slutpunkt för Väglinje | Anger tillsammans med referenslänksid och startavstånd läge för Väglinje på vägnätet. Hämtas från Trafikverkets produkt Vägslag. |
Värde | Definition |
Motorväg | väg som motsvarar trafikregler för motorväg |
Motortrafikled | väg som motsvarar trafikregler för motortrafikled |
Mötesfri väg | väg där mötande trafik skiljs åt med vägräcke |
Landsväg | landsväg med ett körfält i vardera riktningen åtskilda med en mittlinje |
Landsväg liten | statlig väg med vägnr >499 |
Värde | Definition |
överfart | väg eller rälstrafik som går över annat objekt |
underfart | väg eller rälstrafik som går under annat objekt |
tunnel | underjordisk väg eller rälstrafik |
överfart och underfart | väg eller rälstrafik som går över eller under annat objekt |
Ingen information |
|
Vägpunkt
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Låst grind eller bom | 2203 | permanent fysiskt hinder i form av låst grind eller bom med syfte att hindra obehörig fordonspassage
| Endast värdet låst grind eller bom finns i produkten. Rotationspunkten för vägbommar följer geografisk rotation och inte aritmetisk. | Urval enligt Trafikverkets produkt Väghinder.
|
Vändmöjlighet | 2205 | vägområde i slutet av eller längs väg som är anlagd för att ge längre fordon möjlighet att vända
| Kan bestå av vändplan (plan yta), vändficka (kort väg) eller vändslinga där det är möjligt att vända med lastbil med släp. Används inom skogsbilvägnätet. | Urval enligt Trafikverkets produkt Vändmöjlighet.
|
Rastplats | 2207 | sidoanläggning längs väg för trafikanters behov av vila, toalettbesök, rekreation eller dylikt
|
| Urval enligt Trafikverkets produkt Rastplats.
|
Trafikplats | 2209 | planskild vägkorsning där av- och påfart kan ske | Mittpunkt för trafikplatsen redovisas.
| Bygger på Trafikverkets produkt Korsning.
|
Cirkulationsplats | 2210 | cirkelformad vägkorsning i ett plan där av- och påfart kan ske
| Mittpunkt för cirkulationsplatsen redovisas.
| Bygger på Trafikverkets produkt Korsning.
|
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 Hämtat från Korsning, Rastplats, Vändmöjlighet eller Väghinder attributet valid_from. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av vägpunkt | Hämtat från Korsning, Rastplats, Vändmöjlighet eller Väghinder attributet typ. |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |
vandmojlighetstyp | Text | 255 | typ av vändmöjlighet | Obligatoriskt värde för Vändmöjlighet. Se värdemängd Vändmöjlighetstyp. Hämtat från Vändmöjlighet attributet typ_av_vändmöjlighet. |
trafikplatsnummer | Heltal | 4 | Trafikverkets nummer på trafikplats | Hämtat från Korsning attributet trafikplatsnummer. |
trv_namn | Text | 255 | Trafikverkets namn på trafikplats, cirkulationsplats eller rastplats | Avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen. För trafikplats skall namnet alltid föregås av förkortningen Tpl och för cirkulationsplats av förkortningen Cpl. Iden mån namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst skall dessa förkortas N, V, S eller Ö. Rastplats beskrivs med förkortningen Rpl i namnet. Hämtat från Korsning eller Rastplats attributet namn. |
Värde | Definition |
vändficka |
|
vändslinga |
|
vändplan |
|
okänt | Information saknas |
Färjeled (linje)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Färjeled | 1891 | led för färjetrafik | Färjeled med vägfärja i reguljär trafik | Inom landet redovisas: – Färjeled som trafikeras av Trafikverket Färjerederiet. – Övriga färjeleder som förbinder det statliga vägnätet. – Övriga färjeleder med året-runt-trafik och med fastställd tidtabell. Även internationella färjeleder redovisas. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typen färjeled | Objekttypen är alltid Färjeled för detta objekt |
destination | Text | 50 | destination för färjelinje | Exempel: Nynäshamn-Visby, Kvarsebo–Skenäs, |
vagnummer_internationell | Text | 20 | vägnummer för färjelinjer till utlandet | |
vagnummer_nationell | Text | 20 | vägnummer för färjelinjer inom landet |
Övrig väg (linje)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Parkväg | 1842 | gångväg inom anlagd park | Gemensam gång- och cykelväg inom anlagd park redovisas som Cykelväg | |
Cykelväg | 1623 | väg där cykel och mopedklass II är de enda fordon som är tillåtna | Redovisas fullständigt om den förbinder olika bebyggelseområden eller leder till specifika mål. | |
Gångstig | 1624 | tydlig väl upptrampad stig | Redovisas då den: | |
Elljusspår | 1625 | elbelyst motionsspår med iordningställd och underhållen stig eller bana | Redovisas fullständigt. | |
Traktorväg | 1628 | väg som normalt saknar vägkropp men har iordningställd vägbana av varaktig beskaffenhet ämnad för traktorer | Vägen är i regel framkomlig för jordbrukstraktor med släp och terrängfordon (fordon med hög markfrigång, större hjul och 4-hjulsdrift). | Redovisas om den: |
Vandringsled | 1846 | markerad led längs stig eller väg avsedd för vandring | Exempel på leder är Sörmlandsleden, Kungsleden och olika pilgrimsleder | Redovisas om den är minst 10 kilometer lång, förutom inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation, där den redovisas oavsett längd. Dessutom bör den vara namnsatt. |
Vandrings- och vinterled | 1847 | markerad led längs stig eller väg avsedd för vandring, skidåkning eller skotertrafik | Markeras med rödmålade kryss på stolpar. | Väl markerad och underhållen led medtages. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av övrig väg | Värdemängd för giltiga värden |
vagutforande | Text | 255 | anger vägens förhållande till annan väg eller terräng | Se värdemängd Vägutförande. |
skoterkorning_tillaten | Text | 255 | anger om skoterkörning är tillåten | Obligatoriskt för objektet Vandrings- och vinterled. Se värdemängd Skoterkörning tillåten |
Värde | Definition | Kommentar |
Bro | byggnadskonstruktion avsedd att föra trafik över ett hinder | |
Normal | väg på mark | |
Sommarbro | bro som lyfts bort under vinterhalvåret för att undvika att bron går sönder under snösmältningen | Endast giltig på objekttypen Vandringsled |
Tunnel | underjordisk väg | |
Underfart | väg eller stig som går under annat objekt | |
Ingen information |
Värde | Definition |
Ja | skoterkörning är tillåten på leden |
Nej | skoterkörning är inte tillåten på leden |
Påbjuden | skoterkörning är påbjuden på leden inom restriktionsområde |
Ingen information |
Transportled fjäll (linje)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Rennäringsled | 1823 | led för rennäringen | Används för renflyttningsled och renskötarled | |
Fångstarm till led | 1824 | markering tvärs över en leds färdriktning för att underlätta orientering i dåligt väder | Redovisas inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation. | |
Roddled | 1825 | led med tillgängliga båtar | Används för att man skall kunna ta sig över större vattendrag eller sjö vid vandring. | Medtages efter Kungsleden i Norrbottens län. |
Båtdrag | 1827 | permanent anläggning för att flytta båtar mellan sjöar | Exempel: | Minimilängd ca 200 m. |
Trafikerad båtled | 1828 | led för båttrafik som sammanbinder leder | Redovisas fullständigt inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av transportled i fjällen | Värdemängd för giltiga värden |
rennaringsledstyp | Text | 255 | anger typ av rennäringsled | Värde anges bara för objekttypen Rennäringsled och är obligatorisk. Se värdemängd Typ av rennäringsled. |
Värde | Definition |
Renflyttningsled | led som används vid flyttning av renhjord mellan olika betesland |
Renskötarled | led som används av renskötare |
Ledintressepunkt fjäll
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Vad | 1832 | lämplig passage för fotvandrare över större vattendrag där bro saknas | Vad redovisas utmed de mest använda lederna i fjällen. Några få Vad utanför lederna redovisas, men dessa är välkända och har använts av samer och vandrare under lång tid. | Vilka Vad som redovisas bestäms alltid i samråd med naturbevakare, färdledare och samer. |
Hjälptelefon | 1833 | fast telefon, för nödanrop och korta meddelanden, som är ständigt tillgänglig | Hjälptelefonen kan inte användas för att ringa privatsamtal utan den är direktkopplad till polisens/fjällräddningens larmcentral. Redovisas fullständigt inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation. | |
Parkering | 1834 | anlagt område i fjällregionen avsett för bilparkering | Parkeringen är en lämplig utgångspunkt för att fortsätta till fots/med skidor/med skoter på led eller i vissa fall med båt. Ofta finns också tavlor med turistinformation. | Större underhållen bilparkering redovisas. |
Stormklocka | 1835 | anordning som med en klocka underlättar navigering till platsen | Klockan ringer när det blåser tillräckligt hårt och hjälper vandraren att hitta fram till rastskyddet vid dålig sikt. | Stormklockan vid Endalens rastskydd är den enda i Sverige. Den uppfördes 1930 av en grupp norrmän som tack för att de blev räddade i snöstorm påsken 1927. |
Blinkfyr | 1837 | anordning som med hjälp av regelbundet återkommande blinksignaler underlättar navigering till platsen | Blinkfyren vid Blåhammarens fjällstation är den enda landfyren i Sverige. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av ledintressepunkt i fjällen | Värdemängd för giltiga värden |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |
Rälstrafik (linje)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Järnväg | 1861 | rälstrafik som ingår i det nationella järnvägsnätet samt industrispår | ||
Museijärnväg | 1862 | rälstrafik med museiverksamhet | En museijärnväg kan antingen vara byggd för detta ändamål, eller tidigare ha använts i reguljär tågtrafik men lagts ned och gjorts om till museijärnväg. | |
Spårväg | 1863 | rälstrafik med spårvagnar för kollektivt resande i stadstrafik | Spårvagnstrafiken kan gå i gator och vägar tillsammans med andra fordon eller på egen banvall, vilket mest förekommer i förorter som är planerade samtidigt som spårvägen. Exempelvis lokala spårvagnsnätet i Norrköping och Tvärbanan. | |
Tunnelbana | 1864 | till stor del underjordiskt rälstrafiksystem nivåseparerat från annan trafik | Förekommer endast i Stockholm. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av rälstrafik | |
status | Text | 255 | status på spåret | Se värdemängd Rälstrafikstatus |
flerspar | Text | 255 | anger körriktning | Se värdemängd Flerspårstyp |
sparvidd | Text | 255 | avstånd mellan rälerna | Se värdemängd Spårvidd |
bro_och_tunnel | Text | 255 | anger sträckning genom tunnel eller nivå för väg eller järnväg i förhållande till annan väg eller järnväg | Se värdemängd Nivå |
under_byggnad | Text | 255 | anger om rälstrafiken går under en byggnad eller ej | Värdemängd: Ja/Nej/Ingen information |
straknamn | Text | 50 | namn på rälstrafikstråk | |
elektrifiering | Text | 255 | anger om rälstrafiken är elektrifierad eller inte | Värdemängd: Ja/Nej/Ingen information |
huvud_sidospar | Text | 255 | anger om spåret är huvudspår eller inte | Se värdemängd Huvud_Sidospår |
Värde | Definition |
Normalspår | järnvägsspår med spårvidden 1435 mm |
Bredspår | järnvägsspår med större spårvidd än 1435 mm |
Smalspår | järnvägsspår med mindre spårvidd än 1435 mm |
Ingen information |
Värde | Definition |
Enkelspår | sträcka med endast ett huvudspår på linjen |
Nedspår | det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med udda nummer går vid dubbelspår |
Uppspår | det vänstra spåret i den riktning på linjen i vilken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår |
Ingen information |
Värde | Definition |
Avvikande huvudspår | annat huvudspår på en driftplats än normalhuvudspåret |
Normalhuvudspår | huvudspår på en driftplats som leder genom växlar vid normalläge |
Sidospår | annat spår än huvudspår |
Tågspår ej TrV | spår som inte ägs av Trafikverket |
Ingen information |
Värde | Definition |
Avstängd | temporärt avstängd under minst ett år |
Ej underhållen | |
Nedlagd | avvecklad |
Planerad | |
Rivet | |
Öppen | öppen för trafik |
Ingen information |
Värde | Definition |
Överfart | väg eller rälstrafik som går över annat objekt |
Underfart | väg eller rälstrafik som går under annat objekt |
Tunnel | underjordisk väg eller rälstrafik |
Överfart och underfart | väg eller rälstrafik som går över eller under annat objekt |
Ingen information |
Rälstrafikstation (punkt)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Järnvägsstation | 1871 | plats längs järnväg avsedd för tåget att göra uppehåll på | Redovisas för järnväg som expedierar person- eller godstrafik. | Redovisas enligt uppgifter från Trafikverket. |
Tunnelbanestation | 1872 | plats längs tunnelbanelinje avsedd för tunnelbanetåget att göra uppehåll på | Redovisas enligt tillgängliga tidtabeller. | |
Spårvagnshållplats | 1873 | plats längs spårvägslinje avsedd för spårvagn att göra uppehåll på | Redovisas enligt tillgängliga tidtabeller. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av rälstrafikstation | |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |
status | Text | 255 | status på stationen | Se värdemängd Rälstrafikstatus |
under_mark | Text | 255 | anger om stationen ligger under mark | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information |
resandeutbyte | Text | 255 | anger om det är möjligt med av- och påstigning för resande på stationen eller ej | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information |
Värde | Definition |
Avstängd | temporärt avstängd under minst ett år |
Ej underhållen | |
Nedlagd | avvecklad |
Planerad | |
Rivet | |
Öppen | öppen för trafik |
Ingen information |