Datafångst
Tillkomsthistorik
Byggnader
Byggnaderna har sina ursprung dels från Lantmäteriets uppbyggnad och uppdatering av Grundläggande Geografisk Data (GGD), dels från samverkan med Sveriges kommuner.
När GGD byggdes upp karterades byggnader på landsbygden och i tätorter med färre än 4000 invånare. För större tätorter redovisades endast bebyggelseområden i markskiktet, med undantag av större samhällsfunktioner som redovisades som separata byggnader.
I och med att de första samverkansavtalen för adresser, byggnader och topografi, kallade ABT-avtal, tecknades med kommunerna, började byggnaderna i tätorterna fyllas med geometri för enskilda byggnader. Detta skapade en mer detaljerad bild av bebyggelsen. Uppbyggnaden var klar 2010 och innebar att kommunerna först levererade en grundläggande uppsättning av med byggnader. De byggnader som saknades i GGD lades till och de byggnader som redan fanns i GGD byttes ut mot de som levererats från kommunerna. Efter grundleveranserna övergick kommunerna till att endast leverera förändringar, vilket ska göras minst två gånger per år enligt avtalet.
Ansvaret för att uppdatera byggnadernas geometri är uppdelat i ansvarsområden, vilka redovisas i en bilaga till respektive kommuns avtal. Innanför ansvarsområdena ansvarar kommunen för uppdateringen, medan Lantmäteriet ansvarar för uppdatering utanför dessa områden. Lantmäteriets uppdateringar sker i periodiska intervall som följer bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se. Kommunerna kan även göra uppdateringar utanför sina ansvarsområdena.
Det är vanligast att kommunernas ansvarsområden omfattar tätorter eller så kallade primärkarteområden, men detta varierar mellan kommunerna. Ansvarsområdet kan innefatta hela kommunens yta, bara tätorterna eller till och med bara den största tätorten, beroende på deras möjlighet att hålla områdena uppdaterade. En del kommuner har inte avtal om att uppdatera byggnaders geometrier, vilket innebär att de inte har några ansvarsområden alls och Lantmäteriet uppdaterar hela kommunen.
År 2011 kombinerade Lantmäteriet den geometriska representationen av byggnaderna i GGD med den registerinformation som kommunerna hade byggt upp och uppdaterat i fastigregistrets byggnadsdel sedan mitten av 1990-talet. Kartinformationen och registerinformation om varje byggnad hålls efter sammanslagningen ihop och lagras som ett objekt i databasen.
Efter sammanslagningen tillkom mer information om byggnaderna, såsom byggnadens ändamål och detaljerade ändamål. Annan information som redan fanns om byggnaderna kunde ibland ändras eftersom källan till informationen hade ändrats.
För nya byggnader utanför kommunernas ansvarsområden, klassificerar Lantmäteriet byggnadsändamål och detaljerat ändamål. På befintliga byggnader görs detta bara i undantagsfall vid uppdateringar. I övrigt ansvarar kommunen för klassificera ändamålen.
Utanför kommunernas ansvarsområde samlade Lantmäteriet och externa aktörer in byggnadernas geometri främst genom fotogrammetrisk detaljmätning i uppbyggnadsskedet. Lantmäteriet ansvarar sedan för uppdateringen. Innanför kommunens ansvarsområden samlade kommunerna in och levererade byggnadsgeometrierna till Lantmäteriet, som bearbetade och lagrade dem. Data från kommunerna kan ha olika ursprung. Vanligt är geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning men även andra mätmetoder förekommer.
Byggnader kan ha namn som tillhandahålls av kommunen. Dessa namn kvalitetssäkrar Lantmäteriet enligt ett framtaget regelverk.
Byggnadsanläggningslinjer
Lantmäteriet samlar in och uppdaterar byggnadsanläggningslinjer med hjälp av fotogrammetrisk mätning i flygbilder samt genom samverkansavtal med kommunerna. Tidigare utfördes fältkontroller vid osäkerhet, men det är inte längre en metod som används idag.
Byggnadsanläggningspunkt och byggnadspunkt
Lantmäteriet samlar in och uppdaterar byggnadsanläggningspunkter och byggnadspunkter med hjälp av fotogrammetrisk mätning i flygbilder. Tidigare utfördes fältkontroller vid osäkerhet, men det är inte längre en metod som används idag.
Underhållsfrekvens
Byggnader
Utanför kommunernas ansvarsområden för byggnadsgeometrier uppdaterar Lantmäteriet byggnaderna enligt bildförsörjningsprogrammet. Du kan hitta mer information i produktionsplanen för Ortofoto på lantmateriet.se.
Inom kommunernas ansvarsområden levererar kommunerna data till Lantmäteriet minst två gånger per år enligt ABT-avtalet. Vissa kommuner levererar oftare. De kommuner som använder en tjänstebaserad uppdatering av byggnader kan göra kontinuerliga uppdateringar via sina egna system.
Lantmäteriet samlar regelbundet in och uppdaterar data medan kommunernas insamling och uppdatering ofta sker efter behov, till exempel vid handläggning för detaljplaner, fastighetsbildning och hantering av bygglov. Därför kan aktualiteten inom en kommun variera och alla områden behöver inte bli uppdaterade mellan varje dataleverans till Lantmäteriet.
Kommunerna uppdaterar löpande byggnadernas registerinformation (men inte geometri) via Lantmäteriets INsamlingsApplikation (LINA) eller via tjänstebaserad uppdatering i kommunens egna system.
Byggnadsanläggningslinjer, Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt
Aktualiteten i olika områden beror delvis på bildförsörjningsprogrammet, vilket anger vid vilket tillfälle flygbilden fotograferades. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se.
Datakvalitet
Fullständighet
Byggnader
Innanför kommunernas ansvarsområden genomför Lantmäteriet fullständighetskontroller i några kommuner per år. I vissa mindre områden jämförs byggnaderna i kartan mot nya flygbilder tagna från låg flyghöjd. Resultatet från kontrollerna varierar mellan kommunerna och olika områdena men visar i genomsnitt på en hög fullständighet. I genomsnitt upptäcks cirka 4 % avvikelser i form av bristande eller övertaliga byggnader på nationell nivå.
Fullständigheten för byggnaderna utanför kommunernas ansvarsområden bedöms som hög i de områden som nyligen har granskats i den periodiska uppdateringen. Eftersom karteringen sker i flygbilder kan det hända att mindre byggnader döljs av växtlighet eller att det sker missbedömningar i tolkningen. Dessa fel är dock vanligtvis små. Fullständigheten påverkas också av flyghöjden och upplösningen hos flygbilden, vilket specificeras i bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se. Lantmäteriet utför inga fältkontroller.
Byggnadsanläggningslinjer, Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt
Byggnadsanläggningslinjer har hög fullständighet.
Logisk konsistens
Byggnader
Lantmäteriets kontroller för att säkerställa att byggnaders geometrier och övrig byggnadsinformation är korrekt, enligt gällande geodataspecifikation, visar på en mycket hög kvalitet.
Verksamhetsregler styr vilka kontroller som genomförs. Informationens giltighet granskas när den samlas in via olika gränssnitt och tjänster. Det innebär att eventuella avvikelser oftast har sitt ursprung från tidigare lagringsmiljöer och system.
Byggnadsanläggningslinjer
För renstängsel och lintrafik finns inga topologiska regler uppsatta.
Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt
Objekten är fristående punktobjekt och har inga krav på logisk konsistens.
Tematisk noggrannhet
Byggnader
Det kan finnas avvikelser, särskilt när det gäller att klassificera byggnadstyper som "övrig byggnad", "ekonomibyggnad" och "komplementbyggnad".
Dessa skillnader kan bero på hur informationen har lagrats och hanterats tidigare, samt på de tolkningar och bedömningar som görs av kommunerna och Lantmäteriet när de tolkar flygbilder. Lantmäteriet genomför inga fältkontroller för att verifiera byggnadernas klassificering.
Byggnadsanläggningslinjer
När vi klassificerar saker med hjälp av flygfoton kan det finnas lite tveksamhet, men vi får ändå en hög kvalitet på informationen om anläggningarna.
Inom Lantmäteriets täckningsområde för fjällinformation samlas renstängsel in genom att besöka platsen eller genom att prata med kontaktpersoner. Det ger en mycket hög tematisk noggrannhet.
Information som samlas in i samarbete med kommuner har en hög tematisk noggrannhet.
Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt
Klassning görs vid mätning i flygbild, vilket innebär en viss osäkerhet. Men även med den osäkerheten anses resultatet ändå vara av hög kvalitet.
Lägesosäkerhet
Byggnader
Byggnadernas lägesosäkerheten i plan anges i attributet lagesosakerhetplan. Om byggnader har ett lägre medelfel (mellan 25 mm till cirka 500 mm), kommer de vanligtvis från kommunala mätningar där mer exakta tekniker som geodetisk mätning används. De medelfel som anges av Lantmäteriet beräknas baserat på mätmetod, flyghöjd och kartans skala.
Attributet insamlingslage anger var på byggnaden mätningen utförts. Värt att notera är att värde 4 (Illustrativt läge) för insamlingslage betyder att byggnaden endast är schematiskt redovisad både i utbredning och läge. Ingen inmätning av byggnaden har gjorts.
Byggnadsanläggningslinjer
Beroende på flyghöjd och hur bra bilderna är kan exaktheten i mätningarna skilja sig åt något, men vanligtvis är noggrannheten när det gäller placeringen på marken ganska hög, det vill säga lägesosäkerheten är låg.
Objekt som har samlats in genom samverkan mellan olika kommuner har vanligtvis en låg osäkerhet när det gäller placeringen på marken, eftersom de ofta har mätts in med mycket precisa tekniker som geodetisk mätning eller DGPS.
Byggnadsanläggningspunkt och Byggnadspunkt
Beroende på flyghöjd och hur bra bilderna är kan exaktheten i mätningarna skilja sig åt något, men i de flesta fall är noggrannheten när det gäller byggnadernas position på kartan hög eller mycket hög för symbolerna som representerar bebyggelse.
Objekttyp | Krav på lägesosäkerhet i plan (m) |
Byggnad (yta) | 0,02–50,0 |
Renstängsel | 5 |
Lintrafik | 5 |
Skorsten | 5 |
Mast | 5 |
Fyrbyggnad | 5 |
Kyrka | 5 |
Vindskydd | 10 |
Väderkvarn | 5 |
Kåta | 10 |
Torn | 5 |
Raststuga | 10 |
Klockstapel | 5 |
Vindkraftverk | 5 |
Skyddsvärn | 10 |
Skiktbeskrivning och kodlista
Byggnadsverk | Skiktnamn |
Byggnad (yta) | byggnad |
Byggnadsanläggningslinje | byggnadsanlaggningslinje |
Byggnadsanläggningspunkt | byggnadsanlaggningspunkt |
Byggnadspunkt | byggnadspunkt |
Byggnad
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Bostad | 2061 | byggnad som till övervägande del används för boende med varaktig karaktär | Bostad kan vara permanentbostad eller fritidshus. | Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Industri | 2062 | byggnad som till övervägande del används för all slags produktion/tillverkning och lagring samt annan hantering och förädling av varor |
| Exempel: Textilindustri, trävaruindustri, annan tillverkningsindustri. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Samhällsfunktion | 2063 | byggnad som till övervägande del används för olika verksamheter och funktioner som är viktiga för att samhället ska fungera |
| Exempel: Badhus, djursjukhus, samfund. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Verksamhet | 2064 | byggnad som till övervägande del används för näringsverksamhet | Även komplement till de olika verksamheterna ingår i ändamålet. | Exempel: Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Ekonomibyggnad | 2065 | byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring |
| Exempel: Silo, maskinhall, cistern, växthus, djurstall Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Komplementbyggnad | 2066 | byggnad som uppenbarligen hör till andra byggnader med ändamålet bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri | Även byggnader utan väggar ingår. | Exempel: Uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod, friggebod. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Övrig byggnad | 2067 | byggnad vars ändamål inte är bostad, industri, samhällsfunktion, verksamhet, ekonomibyggnad eller komplementbyggnad | Exempel: Kolonistuga, vindskydd, kåta, torn, väderkvarn, klockstapel, fyr, fristående skärmtak av varaktig konstruktion. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken organisation/enhet/avdelning som ansvarar för Verksamhetsåtgärd | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. Där kommuner är ansvariga står kommunnamnet i attributet. |
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av byggnad | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
insamlingslage | Text | 255 | anger vad byggnadsyta i plan avser | Anges höjdvärden för byggnadsyta, kan dessa avse takkant eller annat höjdläge. Se värdemängd för Insamlingsläge. |
byggnadsnamn1 | Text | 255 | namn på byggnad | Huvudnamn som är godkänt av Lantmäteriet. |
byggnadsnamn2 | Text | 255 | andranamn som är godkänt av Lantmäteriet | Används om det är flera namn som är godkända av Lantmäteriet. |
byggnadsnamn3 | Text | 255 | namn på byggnad | Inga värden finns. |
husnummer | Heltal | 4 | unikt nummer inom registerenhet | Byggnadsbeteckning utgörs av registerenhetens beteckning och husnummer. Husnummer får återanvändas. |
huvudbyggnad | Text | 255 | pekar ut en byggnad, i ett större komplex av byggnader, på en fastighet som huvudbyggnad | Sätts på byggnader där behov av att särskilt markera att en huvudbyggnad, främst i presentationssyfte, finns. Byggnaden är huvudbyggnad i ett större komplex av byggnader. Värdemängd: Ja, Nej |
andamal1 | Text | 100 | vad en byggnad används till | huvudändamål: anges när en byggnad har flera ändamål men där ett av ändamålen överväger Se värdemängd för Ändamål. |
andamal2 | Text | 100 | vad en byggnad används till | Byggnaden kan ha flera ändamål. Se värdemängd för Ändamål. |
andamal3 | Text | 100 | vad en byggnad används till | Byggnaden kan ha flera ändamål. Se värdemängd för Ändamål. |
andamal4 | Text | 100 | vad en byggnad används till | Byggnaden kan ha flera ändamål. Se värdemängd för Ändamål. |
andamal5 | Text | 100 | vad en byggnad används till | Byggnaden kan ha flera ändamål. Se värdemängd för Ändamål. |
Värde | Definition | Beskrivning |
Fasad | lägesbeskrivning som representerar yttersidan på byggnaden innanför takutsprång |
|
Takkant | lägesbeskrivning som representerar takets begränsningslinje |
|
Illustrativt läge | lägesbeskrivning som anger att byggnaden antingen saknar inmätt läge (schablongeometri), eller är belägen under väg eller annan anläggning | Den enklaste formen av geometri är att beskriva byggnaden med ett illustrativt läge, en schablon. |
Ospecificerad | okänt läge |
|
Objekttyp | Ändamål | Definition | Beskrivning |
Bostad | Småhus friliggande | småhus med en bostad som inte är sammanbyggt med ett annat småhus |
|
Bostad | Småhus kedjehus | två eller flera, med varandra via garage, förråd eller dylikt sammanbyggda enbostadshus | Varje bostad finns på en egen fastighet, även parhus klassificeras som kedjehus. |
Bostad | Småhus radhus | småhus som ligger i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra och där varje bostad finns på egen fastighet |
|
Bostad | Småhus med flera lägenheter | småhus med flera bostäder som finns på samma fastighet | Kan t.ex. vara tvåbostadshus alternativt hyres- eller bostadsrättsradhus om minst tre bostäder på samma fastighet. |
Bostad | Flerfamiljshus | byggnad som är inrättad med minst tre bostadslägenheter och kan innehålla kontor, butik, hotell, restaurang och liknande | Begreppet ”flerfamiljshus” idag används i mindre omfattning och istället används i samhällsbyggnadsprocessen begreppet ”flerbostadshus”, se Boverkets Ändamålskatalog. Ett flerfamiljshus kan ibland också innehålla kontor, butik, hotell, restaurang, förskola, vårdcentral och liknande (vanligtvis i bottenplanet). |
Bostad | Ospecificerad | bostad med okänt bostadsändamål | Får ej användas vid nyregistering. |
Industri | Annan tillverkningsindustri | byggnad för industriell verksamhet med tillverkning |
|
Industri | Industrihotell | byggnad inrymmande flera olika industrier |
|
Industri | Metall- eller maskinindustri | industri för tillverkning och förädling av metall och maskiner | Exempel: Bilindustri, järnverk, mekanisk industri, metallindustri, varv. |
Industri | Textilindustri | industri som tillverkar garn, tyg och dylikt samt bereder dessa | Exempel: Tekoindustri, väveri. |
Industri | Trävaruindustri | industri för förädling av skogsråvaror | Exempel: Träindustri, massaindustri, pappersbruk, pappersindustri, möbelindustri, sågverk, snickeri. |
Industri | Övrig industribyggnad | byggnad för övrig industriell verksamhet som inte är tillverkning | Exempel: Lagerbyggnad (även utan väggar), reparationsverkstad, bilförsäljning
|
Industri | Ospecificerad | industri med okänt ändamål |
|
Samhällsfunktion | Badhus | hus med offentlig badinrättning | Exempel: Badhus, simhall, äventyrsbad. |
Samhällsfunktion | Brandstation | byggnad för räddningstjänsten |
|
Samhällsfunktion | Busstation | större busshållplats eller resecentrum med flera linjer med byggnad | Exempel: Resecentrum |
Samhällsfunktion | Djursjukhus | byggnad för stationär vård av sjuka djur | Även mindre veterinärmottagningar (av typen där besök tas emot bara under dagen) omfattas. |
Samhällsfunktion | Högskola | eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på högskola | Klassificeras i högskoleförordning. |
Samhällsfunktion | Ishall | inbyggd konstfrusen isanläggning | Exempel: Ishockey, bandy, skridskor |
Samhällsfunktion | Järnvägsstation | byggnad som används för samordning av trafik och service för person- och godstrafik och där personer uppehåller sig före, efter och mellan transport med tåg |
|
Samhällsfunktion | Kommunhus | huvudbyggnad för kommunledning | Exempel: Kommunhus, stadshus, rådhus. |
Samhällsfunktion | Kriminalvårdsanstalt | institution för verkställande av fängelsestraff | Exempel: Kriminalvårdsanstalt, fängelse. |
Samhällsfunktion | Kulturbyggnad | byggnad för kulturellt ändamål | Exempel: Teater, konserthus, museum, konsthall, bibliotek, biograf, hembygdsgård, Folkets hus. |
Samhällsfunktion | Multiarena | flexibel större besöksanläggning för sport- och idrottsverksamhet, kulturevenemang och liknande | Syftet med en multiarena är att kunna anordna olika typer av evenemang med stor publik. Arenan är en lokal som enkelt kan anpassas till olika typer av evenemang så som till exempel ishockey, handboll, ridsport, konserter eller mässor. |
Samhällsfunktion | Polisstation | byggnad inrymmande central för polisverksamhet |
|
Samhällsfunktion | Ridhus | byggnad med manege för ridning | Ett ridhus kan användas för undervisning, träning och tävling. Även privata ridhus för hobbyverksamhet ingår. |
Samhällsfunktion | Samfund | byggnad för fast organiserad religiös gemenskap | Exempel: Kyrka, frikyrka, moské, synagoga, tempel, kloster, församlingshem, krematorium, kapell, gravkapell. |
Samhällsfunktion | Sjukhus | inrättning för sluten vård och specialiserad öppenvård | Exempel: Lasarett, länssjukhus, regionsjukhus. |
Samhällsfunktion | Skola | byggnad för undervisning | Exempel: Förskola, grundskola, gymnasium, yrkesskola, komvuxutbildning, folk-, handels-, jakt-, jordbruk-, lanthushålls-, natur- och kultur-, naturbruks-, nomad-, räddnings-, skogsbruks-, verkstads-, vård-, samisk skola. |
Samhällsfunktion | Sporthall | inomhusanläggning för sport och idrott | Exempel: Idrottshall, badmintonhall, curlinghall, tennishall, padelhall. |
Samhällsfunktion | Universitet | eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på universitet | Forskningsinstitut, forskningsstationer som är knutna till universitet ingår. |
Samhällsfunktion | Vårdcentral | enhet för öppen hälso- och sjukvård | Exempel: Hälsocentral, vårdcentral, läkarstation, vårdcentrum. Dock inte privat läkarmottagning. |
Samhällsfunktion | Ospecificerad | samhällsfunktion med okänt ändamål | Ska endast anges där mer detaljerat ändamål inte kan avgöras. |
Verksamhet | - | Verksamhet med okänt ändamål. |
|
Ekonomibyggnad | - | Ekonomibyggnad med okänt ändamål. |
|
Komplementbyggnad | - | Komplementbyggnad med okänt ändamål. |
|
Övrig byggnad | - | Övrig byggnad med okänt ändamål. |
|
Byggnadsanläggningslinje
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Renstängsel | 1980 | stängsel avsett att leda renar mellan olika renbetesområden och till uppsamlingsställen |
| Redovisas fullständigt förutom fångstarmar kortare än 200 m vid rengärde. |
Lintrafik | 1978 | vajerburen transportanordning med vagnar, korgar, byglar, pinnar eller sele som löper ovanför markytan | Linbana och skidlift | Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Används även för bergbana, kabinbana, gondolbana, stollift, släplift eller zipline. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av byggnadsanläggningslinje | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
Byggnadsanläggningspunkt
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Skorsten | 2022 | vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser |
| Friliggande eller som del av byggnad. Punkten sätts i punktobjektets botten. |
Mast | 2019 | hög och vertikal konstruktion uppförd på liten markyta som ofta är stagad med vajrar | Ej avsedd att innesluta eller uppbära ett betydande utrymme (jfr torn). | Redovisas för tele-, radio-, TV-master som är minst ca 25 m höga. Undantag för master på kalfjället som redovisas även om de är lägre än 25 m. Punkten sätts i punktobjektets botten. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av byggnadsanläggningspunkt | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
hojd | Flyttal | 3,0 | höjd över mark | |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |
Byggnadspunkt
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Fyrbyggnad | 1051 | anordning för sjöfarten som genom ljus eller andra signaler medger positionskontroll eller ger varning | Historiska fyrar och kustfyrar redovisas. | |
Klockstapel | 2016 | tornliknande, friliggande byggnadsverk uppfört för kyrkklockor, ofta i anslutning till kyrka | Redovisas fullständigt. | |
Kyrka | 1042 | byggnad som stadigvarande används för religionsutövning inom Svenska kyrkan | I landskapet utmärkande byggnad med utpräglad karaktär av en kyrka, gammal som nutida. | Kapell kan redovisas om det inte finns en redovisad kyrka i närheten. |
Kåta | 1044 | enklare konisk eller kupolformig byggnad i fjällregionen avsedd för vistelse | Ajourhålls bara inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation. | |
Raststuga | 1050 | stuga som kan användas för skydd eller vid rast och alltid är olåst | Raststuga efter det statliga ledsystemet, även kallad Rastskydd, har ofta hjälptelefon. | Information hämtas från länsstyrelsen, kommuner, STF, turistnäringen, kontaktperson eller vid fältkontroll och med stöd av bildtolkning. |
Torn | 1045 | hög och vertikal konstruktion uppförd på relativt liten markyta eller på annan byggnad | Avsedd att innesluta eller uppbära ett betydande utrymme (jfr mast). | Redovisas för samtliga i landskapsbilden markanta torn. Punkten sätts i punktobjektets botten. |
Skyddsvärn | 1052 | utrymme under mark för skydd vid raketuppskjutning eller annan skjutning | Redovisas inom Esranges raketskjutfält. | |
Vindkraftverk | 2025 | torn eller mast med anordning som omvandlar vindenergi till el | Redovisas för samtliga vindkraftverk som är minst ca 25 m höga, där höjden inkluderar rotorbladens maximala höjd över marken. Punkten sätts i punktobjektets botten. | |
Vindskydd | 1046 | enklare byggnad för friluftslivet som syftar till att ge vandrare tak över huvudet och skydd mot vädret | Byggnaden har tre väggar och tak, t.ex. gapskjul eller slogbod. | Redovisas längs vandringsled. Inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation redovisas vindskydd även när de inte ligger i närheten av en led. |
Väderkvarn | 1047 | byggnad som uppförts för att mala säd med hjälp av vindkraft | Redovisas för samtliga väderkvarnar med karaktäristisk byggnadsform. Vingar kan saknas. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av byggnadspunkt | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
hojd | Flyttal | 3,0 | höjd över mark | Anges i enheten meter. |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |