Datafångst
Tillkomsthistorik
Lantmäteriet och Sjöfartsverket har samarbetat inom Nationell strandlinje-projektet (NSL) för att samla in information om olika föremål längs kusten och de större sjöarna, såsom vatten, bränning och övervattensten. Syftet har varit att ta fram en gemensam strandlinje. Mer information finns hos Sjöfartsverket.
Från 1995 till 2004 mättes strandlinjer in genom stereokartering. Denna information uppdateras nu inom NSL-projektet samt vid vanliga uppdateringar på Lantmäteriet.
Bränning och övervattensten mäts in fotogrammetriskt förutom ett fåtal som mätts in geodetiskt av Sjöfartsverket. Insamlingen av NSL-objekt påbörjades 2005 och avslutades 2020. Arbetet fortsätter nu med att hålla informationen aktuell och hantera den.
I dagens Topografi 10 Nedladdning, vektor är många av bäckarna i skogen kvarlevor från tiden då Ekonomiska kartans skapades.
Strömriktningspilar, vattentuber och vattenrännor, vattenfall och forsar baseras på fältarbete från Ekonomiska kartan och från uppbyggnaden av Grundläggande Geografisk Data (GGD).
Information om pirar, kajer, avbärare, ledverk, dykdalber och mindre dykdalber längs kusten, de större sjöarna och Göta kanal har samlats in i samverkan med Sjöfartsverket inom projektet Nationell strandlinje (NSL).
Dammbyggnader, bryggor och pirar ingår också i samverkansavtal med kommunerna.
Underhållsfrekvens
Lantmäteriet uppdaterar hydrografiobjekten med hjälp av flygbildstolkning enligt de intervall för flygfotografering som anges i bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se.
Aktualiteten beror även på tidigare insamling genom fältarbete för de objekt som inte har förändrats sen dess.
Minst var tredje år går Lantmäteriet igenom hela Nationell strandlinje (NSL) och uppdaterar strandlinjen för att hålla den aktuell.
Datakvalitet
Fullständighet
För sjöar, större vattendrag och vattenfall är fullständigheten mycket hög.
Bränningar och övervattensten har mycket hög fullständigheten inom områden som är kartlagda inom Nationell strandlinje (NSL), men utanför dessa områden finns inte dessa objekt med i vår information.
Bäckar och forsar har hög fullständighet.
Vattentuber och vattenrännor har låg fullständighet på grund av att de är svåra att hålla uppdaterade.
Pirar (kantlinje och mittlinje), kajer (mittlinje och kantlinje), avbärare, ledverk och dykdalber har mycket hög fullständighet inom NSL-områden, där Sjöfartsverket granskar vår kartläggning. Objekten förekommer även utanför NSL-områden men fullständigheten där kontrolleras inte.
Mindre dykdalber har mycket hög fullständighet inom NSL-områden, och Sjöfartsverket gör kontroller för att säkerställa fullständigheten. Utanför NSL-områden karteras inte mindre dykdalber.
Logisk konsistens
Sjöar och större vattendrag är ytor.
Bäckar är sammanhängande och ansluter till sjöar och större vattendrag. Om du vill ha ett fullständigt nätverk ska du använda produkten Hydrografi nedladdning.
Strömriktningspilar, bränningar, övervattenstenar, vattenfall, vattentuber, vattenrännor och forsar är fristående objekt och inte kopplade till andra objekt.
Tematisk noggrannhet
Den tematiska noggrannheten mellan objekten är mycket hög i samtliga skikt för hydrografi.
Lägesosäkerhet
Strandlinjen mäts vid normalvattenstånd, men i reglerade sjöar och älvar mäts den vid högsta dämningsgräns. Strandlinjens läge kan variera på grund av olika vattenstånd. Därför uppdateras den endast när det tydligt har skett en betydande och bestående förändring.
Noggrannheten för bäckarnas position är generellt hög på öppna områden, men den kan variera i skogsområden där det är svårt att se markytan genom trädkronorna. Större felaktigheter på bäckar rättas successivt till med hjälp av laser- och höjddata i skogsområden.
Positionen för objekt i vattnet är mycket osäker. För NSL-objekten, markerade med * i tabellen nedan, finns standardkrav på att objekt i farled av viss klass ska ha en lägesosäkerhet på 1 m. Vid stereokartering kan det vara svårt att uppnå detta och därför har Lantmäteriet satt kravet till 2 m.
Övriga hydrografiobjekt har mycket låg lägesosäkerhet.
Objekttyp | Krav på lägesosäkerhet i plan (m) |
Dammbyggnad | 2 |
Brygga | 2 |
Pir | 1–2* |
Kaj | 1–2* |
Avbärare | 1–2* |
Ledverk | 1–2* |
Vattentub/vattenränna | 5 |
Akvedukt | 5 |
Slussport | 5 |
Dykdalb, mindre | 1–2* |
Fors | - |
Vattenfall | 5 |
Vattendrag | 5 |
Bränning | 2 |
Övervattensten | 2 |
Strömriktningspil | - |
Skiktbeskrivning och kodlista
Hydrografi | Skiktnamn |
Hydroanläggningslinje | hydroanlaggningslinje |
Hydroanläggningspunkt | hydroanlaggningspunkt |
Hydrografiskt intressant plats (linje) | hydrografiskt_intressant_plats |
Hydrolinje | hydrolinje |
Hydropunkt | hydropunkt |
Hydroanläggningslinje
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Dammbyggnad | 1903 | permanent barriär över ett vattendrag som dämmer upp vatten eller kontrollerar dess flöde |
| Byggnation för att skapa spegeldamm redovisas ej. |
Brygga | 1902 | konstruktion som sträcker sig ut i vattnet, avsedd för anlöpning och förtöjning av mindre fartyg | Bryggan kan även användas för bad etc. | Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. |
Pir | 1907 | Långsträckt, ofta bottenfast konstruktion, vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor | Går ofta från stranden ut i vattnet, men kan även finnas med vatten omkring hela och utan koppling till strandlinjen. | Om piren är bredare än 6 m och längre än 10 m: – Inom NSL-område redovisas den som pir med mätläge kantlinje. – Utanför NSL-område redovisas den som strandlinje Om piren är smalare än 6 m och längre än 20 m: – Inom och utanför NSL-område redovisas den som pir med mätläge mittlinje Om piren är smalare än 6 m och längre än 10 m – Inom NSL-område redovisas den som pir med mätläge mittlinje Utanför NSL-område redovisas den inte. |
Kaj | 1905 | till strandlinjen anslutande konstruktion, med lodrät sida mot djupt vatten, där fartyg kan förtöja, lossa och lasta | Konstruktionen har vågrät ovansida för godshantering och kan vara av betong, sten eller trä. | Redovisas endast inom NSL-område. |
Avbärare | 1901 | för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj |
| Redovisas endast inom NSL-område. |
Ledverk | 1906 | skyddande och stötdämpande konstruktion | Ledverken leder fartyg i trånga passager såsom brogenomfarter, färjelägen och infarter till slussar samt skyddar bropelarna från passerande fartyg. | Redovisas endast inom NSL-område. |
Dykdalb | 1904 | bottenfast anordning bestående av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament för att förtöja eller bära av fartyg | Dykdalber kan vara i olika material, tex. trä och betong. | Redovisas endast inom NSL-område. |
Vattentub/vattenränna | 1910 | konstruktion för transport av vatten eller timmer med hjälp av tyngdkraften | Redovisas för samtliga vattentuber eller rännor längre än ca 200 meter och som ingår i eller ansluter till redovisat vattendrag. | Vattentub, vattenränna och flottningsränna. |
Akvedukt | 1911 | konstruktion vars ändamål är att leda vattendrag över ett hinder | Hindret kan vara en dalgång, väg, järnväg eller annat vattendrag. | Akvedukterna i Håverud, Kungs Norrby och Ljungsbro redovisas. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av hydroanläggningslinje | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
matlage | Text | 255 | anger vilken del av objektet som är inmätt | Obligatoriskt värde för Pir och Kaj. Se Värdemängd Mätläge. |
Värde | Beskrivning |
Mitt | Inmätt i mittlinje för objektet. |
Kant | Inmätt i kantlinje för objektet. |
Ingen information | Ingen information om hur objektet har mätts in. |
Hydroanläggningspunkt
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Slussport | 1922 | konstruktion för att höja och sänka vattennivån i en vattenled för att möjliggöra båttrafik | En sluss består alltid av minst två slussportar. | Redovisas fullständigt. |
Dykdalb, mindre | 1921 | mindre bottenfast anordning bestående av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament för att förtöja eller bära av fartyg | Dykdalber kan vara i olika material, t.ex. trä och betong. | Redovisas endast inom NSL-område. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av hydrografisk anläggningspunkt | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |
Hydrografiskt intressant plats (linje)
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Fors | 1583 | snabbt strömmande vattendrag eller serie av mindre vattenfall i flera trappsteg | Del av vattendrag där vattnet p.g.a. vattenhastighet, lutning och bottenbeskaffenhet är turbulent. | Redovisas i vattendrag som är 6 m eller bredare (Vattendragsyta) så att vattendragets karaktär och farbarhet framgår. |
Vattenfall | 1584 | vatten som störtar utför en lodrät eller nästintill lodrät tröskel eller vägg i naturen |
| Redovisas i vattendrag som är minst 17 m breda. I smalare vattendrag redovisas endast markanta eller namnsatta vattenfall. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av hydrografiskt intressant plats | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
Hydrolinje
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Vattendrag | 1581 | naturligt eller anlagt rinnande vatten som ingår i ett avrinningssystem | Vattendrag smalare än ca 6 m. | Inom täckningsområdet för Lantmäteriets fjällinformation tillämpas en förenklad redovisning. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning | Kommentar |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
|
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
|
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
|
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
|
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
|
objektversion | Heltal | 10 | anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
|
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen |
|
|
objekttyp | Text | 255 | anger typ av hydrolinje | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
|
vattendragsid | Text | 36 | gemensam identitet för alla ingående delar av vattendraget från källa till mynning | Vattendragsid finns på alla linjeredovisade vattendrag. |
|
storleksklass | Text | 255 | klassificerar vattendragen med avseende på deras betydelse | Det är vattendragets bredd som avgör storleksklassen. | |
kanal | Text | 255 | konstgjord vattenväg för fartyg | Värdemängd: Ja, Nej, Ingen information |
|
Värde | Beskrivning |
1 | vattendrag smalare än 6 m |
Hydropunkt
Objekttyp | Objekttypnr | Definition | Beskrivning | Kommentar |
Bränning | 1591 | en fast landmassa som ligger mellan 2 dm ovanför till 5 dm under gällande referensnivå | Grund som ligger så nära vattenytan att vågorna bryter över det. | Redovisas endast inom NSL-område. |
Övervattensten | 1595 | en fast landmassa som ligger mer än 2 dm ovanför gällande referensnivå |
| Redovisas endast inom NSL-område. Övervattensten som ligger längre än 10 m från strandlinjen skall redovisas. Två eller flera övervattenstenar som ligger närmare varandra än 10 m generaliseras till en övervattensten, vilken placeras i centrum av de två övervattenstenarnas tyngdpunkt. Då bränning och övervattensten ligger närmare varandra än 10 m generaliseras de två objekten till en övervattensten. |
Strömriktningspil, liten | 1596 | symbol för strömriktning på smalare vattendrag |
| Används för vattendrag smalare än 6 m och placeras på vattendragslinjen. |
Strömriktningspil, stor | 1597 | symbol för strömriktning i vattendragsyta eller längs smalare vattendrag |
| Används för vattendrag som är 6 m eller bredare (Vattendragsyta). Vid platsbrist placeras pilen bredvid vattendragsytan. Utplaceras i sådant antal att strömriktningen kan utläsas. |
Attribut | Typ | Längd | Definition | Beskrivning |
objektidentitet | Text | 36 | globalt unik identitet för utbytesobjekt | UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. |
versiongiltigfran | DatumTid | 23 | anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum) | Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000 |
lagesosakerhetplan | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan | Värdet beskrivs i enheten meter. |
lagesosakerhethojd | Flyttal | 6,3 | genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd | Värdet beskrivs i enheten meter. |
ursprunglig_organisation | Text | 255 | anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen | Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik. |
objektversion | Heltal | 10 | Anger vilken version objektet har. | Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. |
objekttypnr | Heltal | 4 | ett unikt heltalsnummer för objekttypen | |
objekttyp | Text | 255 | anger typ av hydrografisk anläggningspunkt | Värdemängd beskriver giltiga värden. |
rotation | Flyttal | 6,2 | anger riktning för symbol | Riktning utgår från horisontalläge med rotation moturs. Riktning anges i grader (360 grader på ett varv). |