Hoppa till huvudsakligt innehåll

Tema Mark

Datafångst

Tillkomsthistorik

Vatten

Vattenytor tillhör hydrografi men ingår även i marktäcket för att ge en heltäckande bild av markytorna. Läs mer i Tema Hydrografi.

Bebyggelseområde

Sedan 2004 samlar Lantmäteriet in bebyggelseområden med hjälp av flygbildstolkning och skärmdigitalisering, ofta med stöd av fastighetsgränser.

Bebyggelseområde skapas för tätorter som har fler än 1000 invånare. Urvalet har gjorts med underlag från Statistikmyndigheten (SCB).

Odlad mark

Sedan 2004 samlas odlad mark in med hjälp av flygbildstolkning och sedan 2011 även med stöd av Jordbruksverkets blockdatabas.

Sankmark

Lantmäteriet har digitaliserat sankmarker med hjälp av ekonomiska kartan som underlag och delvis anpassat dem mot nyare material under flygbildstolkning.

Lantmäteriet har kompletterat de områden som saknade sankmarker efter insamlingen av Grundläggande Geografiska Data (GGD). Områdena kompletterades med sankmarker från Vägkartan i skala 1:100 000 och med stöd av flygbildstolkning och den nationell höjdmodellen. 

Skog och öppen mark

Före Grundläggande Geografiska Data (GGD) var "övrig mark" det som återstod när åker, vatten och bebyggelse hade kartlagts. Från och med 1994 började man dela upp övrig mark i olika typer av skog och öppen mark. Eftersom Terrängkartan redan hade den indelningen användes den som stöd tillsammans med flygbildstolkning vid uppdelningen. Barr- och blandskog, lövskog, samt fjällbjörkskog karterades med stöd av IR-färgbilder vid uppbyggnaden av Terrängkartan mellan 1998 och 2004. Samma skogsklassificering användes sedan även i GGD utan någon större anpassning.

Glaciärer kartlades genom stereokartering.

En grundläggande insamling av torg genomfördes i början på 2000-talet.

Underhållsfrekvens

Lantmäteriet uppdaterar bebyggelseområde, odlad mark, kalfjäll, och annan öppen mark enligt bildförsörjningsprogrammets plan. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se.

Lantmäteriet uppdaterar glaciärer med hjälp av satellitdata och flygbilder vart tredje år.

Lantmäteriet uppdaterar sankmarker endast vid exploatering. De flesta sankmarker har inte uppdaterats sedan förstagångskartläggningen av Ekonomiska kartan.

Sedan Grundläggande Geografiska Data blev klart 2004 har Lantmäteriet inte uppdaterat olika typer av skog.

Kommunernas samverkansavtal med Lantmäteriet möjliggör uppdatering av nya torg. Annars sker ingen uppdatering.

Datakvalitet

Fullständighet

Hög fullständighet.

Logisk konsistens

Marktäcket hanteras som ett heltäckande skikt där ytor inte överlappar varandra, förutom sankmarker som hanteras som ett eget skikt med fristående ytor.

Begränsningslinjerna är sammanhängande och bildar en geometrisk nätverksstruktur.

Områdenas begränsningslinjer tilldelas koder baserat på en fördefinierad hierarkisk prioritetsordning. Strandlinjen har högst prioritet, följt av gränsen för bebyggelseområden och så vidare. Endast olika typer av strandlinjer kan bilda sammanhängande ytor på grund av deras prioritet.

Bilden visar exempel på ett heltäckande markskikt med  gränser inklusive en fristående sankmark.
Enbart odlad mark ger, utan de hierarkiskt överordnade begränsningslinjerna, en ofullständig indelning.

Bilden visar ett exempel på ofullständig indelning. Enbart odlad mark med saknade gränser mot omgivande överordnade marktyper.
Tillsammans med de överordnade begränsningslinjerna för vatten och bebyggelseområden, ger odlad mark en komplett indelning.

Bilden visar ett exempel på odlad mark, vars gräns tillsammans med de överordnade begränsningslinjerna för vatten och bebyggelseområde ger en fullständig indelning.

Begränsningslinjen delas mellan två närliggande ytor och har en enkel geometri. Linjerna är uppdelade vid alla anslutningspunkter och kan även vara uppdelade mellan dessa punkter.

Bilden visar exempel på att ytan är delad i skärningspunkten med angränsande ytas linje.

Tematisk noggrannhet

Stora ytor är vanligtvis enkla att kartera och har hög tematisk noggrannhet. Till exempel tät skog, öppet vatten, plöjd åker och bebyggelse.

I följande fall är den tematiska noggrannheten lägre eftersom den är svårare att bedöma:

  • Markslag som är svåra att särskilja från varandra. Till exempel sankmarker och vegetationstäckta vattenytor eller odlad mark och öppen mark.
  • Gradvisa övergångar där olika markslag kan vara svåra att avgränsa. Till exempel trädskikt som successivt blir glesare.
  • När bebyggelseområden indelas i olika typer som låg, hög och industriområde.

Lägesosäkerhet

När det är oklart var gränsen går mellan två markytor blir det svårt att bedöma hur exakt deras läge är.

Begränsningslinjer kan ha samlats in på olika sätt. Varje markslag (yta) är vanligtvis avgränsad av olika typer av linjer. Därför kan lägesosäkerheten inte anges per markslag utan är kopplad till vilken typ av begränsningslinje det handlar om.

Objekttyp

Krav på lägesosäkerhet i plan (m)

Strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta, anlagt vatten)

5

Strandlinje med attributet diffus = ja

10

Bebyggelseområdesgräns

5

Industri- och handelsbebyggelsegräns

5

Odlingsmarksgräns

5

Öppen markgräns

15

Skogsmarksgräns

20

Begränsningslinje för ej karterat område

10

Vatten

10

Låg bebyggelse

5

Hög bebyggelse

5

Sluten bebyggelse

5

Industri- och handelsbebyggelse

5

Åker

5

Fruktodling

5

Öppen mark

15

Kalfjäll

15

Glaciär

15

Barr- och blandskog

20

Lövskog

20

Fjällbjörkskog

20

Ej karterat område

10

Torg

5

Sankmark, fast

20

Sankmark, våt

20


Skiktbeskrivning och kodlista

Mark

Skiktnamn

Mark

mark

Markkantlinjer

markkantlinje

Sankmark

sankmark

Mark

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Sluten bebyggelse

2636

mark som utgörs av sluten sammanhängande kvartersbebyggelse med flera våningar

Sluten bebyggelse som vanligtvis finns i tätortens centrum, där lägre byggnader kan ingå. Bebyggelsen kan på enstaka ställen vara öppen för att medge transporter till och från kvarterets inre. Tre sidor av kvarteret bör i det närmaste vara slutna.

All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och mark med övriga byggnader ingår.

Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av sluten bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha).

Husbyggnad med objektstatus planerad ingår inte i bebyggelseområde.

Hög bebyggelse

2637

mark som utgörs av friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler

Friliggande bebyggelse med flerfamiljshus som har tre våningar eller fler (cirka 9 meter till takkant). Enstaka lägre byggnader kan förekomma. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår.

Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av hög bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha).

Även kontor och handel kan ingå.
Husbyggnad med objektstatus planerad ingår inte i bebyggelseområde.

Låg bebyggelse

2638

mark som utgörs av bebyggelse med planmässig kvartersbildning med friliggande en- och tvåfamiljsvillor, radhus, kedjehus eller flerfamiljshus som har högst två våningar

Enstaka högre byggnader kan ingå. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser och övriga byggnader ingår.

Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av låg bebyggelse. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha).
Även kontor och handel kan ingå.
Husbyggnad med objektstatus planerad ingår inte i bebyggelseområde.

Industri- och handelsbebyggelse

2639

mark på vilken huvudsakligen industri- och handelsaktiviteter bedrivs

Industriområden, handelsområden, kombiterminaler, logistikanläggningar och områden där dessa förekommer blandat. Även kontor kan ingå.

All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplatser, lagringsplatser och mark med övriga byggnader ingår.

Redovisas för ett helt eller flera hela angränsande kvarter av industri- och handelsområde. Även delar av kvarter kan redovisas om området är större än cirka 10 000 kvm (1 ha).

Utanför SCB tätort är minsta areal 30 000 kvm (3 ha). Mindre områden kan redovisas om de är minst 10 000 kvm (1 ha) och ligger inom 200 m från andra bebyggelseområden. Den sammanlagda ytan för dessa ska då vara minst 30 000 kvm (3 ha).
Handelsområden avgränsas inte inom sluten eller hög bebyggelse.

Exempel:
Metallindustri, pappersindustri, kraftverk, verkstäder, köpcentra, stormarknader, speditionsföretag.

Åker

2642

mark som lagts under plog för odling av spannmål, vallväxter, oljeväxter, rotfrukter och köksväxter

I åker ingår också betesvallar som då och då plöjs upp och besås samt åkerliknande beten som ingår i växtföljden. Åkermark som ligger i träda och energiskog redovisas som åker.

Slåtterängar och trädgårdar i anslutning till boningshus ingår inte.

Fruktodling mindre än 20 000 kvm (2 ha) ingår.

Minimimått för redovisning är ca 900 kvm.

Minimimått för redovisning av impediment är ca 100 kvm.

Minimibredd för långsmala impediment är ca 5 m.

Minimibredd för långsmala impediment där väg delar odlad mark är ca 10 m.

Fruktodling

2643

mark som används för odling av frukt och bär på träd


Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha).
Fruktodling som täcker en yta mellan ca 900 kvm och ca 20 000 kvm (2 ha) redovisas som åker. I de fall där flera små fruktodlingar ligger i mycket nära anslutning till varandra kan man räkna ihop den totala ytan för dessa och redovisa varje ingående yta som fruktodling även om varje delyta inte håller minimimåttet.

Öppen mark

2640

mark nedanför skogsgränsen som i huvudsak omfattar naturligt öppen mark, ohävdad och extensivt hävdad mark

Öppen mark, där vegetationens höjd understiger ca 1,5 meter men där enstaka träd, buskar och mindre dungar högre än så kan förekomma. Här ingår före detta jordbruksmark, lågproduktiv betes- och hagmark, naturligt växande ängs- och gräsmark, tomtmark och trädgårdar av öppen karaktär utanför samlad bebyggelse, obebyggda koloniområden, hedmark, sandstrand och klapperstensfält. Även mark upplåten för särskild verksamhet t.ex. slalombackar, skjutbanor, grustäkt och bergtäkt ingår i begreppet. Områden vid kusten med berghällar i anslutning till vatten karteras också som öppen mark.

Minimimått för redovisning är ca 900 kvm.

Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker.

Kalfjäll

2644

all mark ovanför skogsgränsen, utom vattenyta och glaciär

Låga träd, buskar och mindre dungar kan förekomma.

Minimimått för redovisning är ca 10 000 kvm (1 ha).

Torg

2641

öppen vanligtvis hårdgjord yta, i en tätort, avsedd för tillfällig handel, offentliga evenemang och som mötesplats

Redovisas för torg med namn inom bebyggelseområde, där namnet granskats och fastställts av Lantmäteriets ortnamnssektion.


Barr- och blandskog

2645

mark med barrträd eller med blandade barr- och lövträd inklusive trädbevuxen parkmark samt avverkad mark (hyggen)

Alla typer av träd och buskar kan ingå.

Minimimått för redovisning är ca 900 kvm.
Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker.

Lövskog

2646

skogsmark nedanför barrskogens övre gräns där krontaket utgörs av i huvudsak oblandad lövskog

Även avverkad mark (hyggen) ingår. Andelen lövskog skall vara minst 90%.

Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Speciella mindre områden med ädellövskog, minst ca 40 000 kvm (4 ha) redovisas också. Mindre ytor kan förekomma på öar i vatten och impediment i åker inom ett lövskogsområde.

Fjällbjörkskog

2647

björkskog ovanför barrskogens övre gräns som sträcker sig upp till gränsen mot kalfjället

Enstaka barrträd kan förekomma. Ovanför fjällbjörkskogens övre gräns kan dungar av enstaka träd förekomma.

Minimimått för redovisning är ca 80 000 kvm (8 ha). Även områden ca 80 000 kvm (8 ha) med en blandning av mindre ytor med öppen mark och fjällbjörkskog i anslutning till homogena fjällbjörkskogsområden kan redovisas.

Ej karterat område

2648

område som ej är karterat

Innefattar områden utanför riksgränsen.


Hav

2631

vattenförekomst som tar emot vatten från vattenförekomster belägna på land och som är sammanhängande med övriga hav

Havsytan ska om möjligt redovisas i normalvattenståndet. Vatten med gles och/eller tillfällig vass ska redovisas som hav. Täta, beständiga vassbälten ska redovisas som Sankmark, våt.

Hav redovisas för de indexrutor som omfattar den ekonomiska zonen.
Öar skiljs ut från vattenytan om de är 20 kvm eller större.
Inom NSL-område redovisas öar mindre än 20 kvm som Övervattensten.
Inom NSL-område, får strandlinje karteras ner till 12 kvm om det är en dykdalb.

Sjö

2632

permanent, utbredd reglerad eller oreglerad ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet

Naturligt stillastående vatten eller med begränsad påverkan av låg dammtröskel. Inkluderar även damm som mindre ytvattenförekomster som tjärn, göl eller liknande.

Minimimått för redovisning är ytor större än ca 400 kvm.
Utbredningen redovisas om möjligt redovisas i normalvattenståndet. Vatten med gles och/eller tillfällig vass ska redovisas som Sjö. Täta, beständiga vassbälten ska redovisas som Sankmark, våt. Regleringsmagasin begränsas vid högsta dämningsgränsen. Om vattennivån var låg vid fotograferingstillfället ska den högsta dämningsgränsen redovisas om den går att tolka.
Eftersom strandlinjens läge tolkas i flygbild kan höjdnivån avvika från dämningsgränsens värde i vattendomen.
Öar skiljs ut från vattenytan om de är 20 kvm eller större.
Inom NSL-område redovisas öar mindre än 20 kvm som Övervattensten.
Inom NSL-område, får strandlinje karteras ner till 12 kvm om det är en dykdalb.

Vattendragsyta

2633

ytvattenförekomst med signifikant strömningshastighet som ansluter till sjö eller hav

Omfattar såväl naturliga som anlagda vatten

Vattendragsyta ska vara minst ca 6 m bred.
Öar skiljs ut från vattenytan om de är 20 kvm eller större.
Inom NSL-område redovisas öar mindre än 20 kvm som Övervattensten.
Inom NSL-område, får strandlinje karteras ner till 12 kvm om det är en dykdalb.

Anlagt vatten

2634

ytvattenförekomst för bad, rening eller magasinering av vatten utan in- och utflöde

Anlagt vatten har skapats av människan.
Simbassäng, reningsdamm, infiltrationsdamm, lakvattendamm, spillvattendamm, dagvattendamm och branddamm ingår. Regleringsmagasin redovisas som Sjö.

Minimimått för redovisning är ca 100 kvm. Det är tillåtet att redovisa mindre vattenytor för att fånga ett områdes karaktär.

Glaciär

2635

permanent snö- och ismassa i högfjäll som långsamt glider utför bergssluttningen

Insamling sker med stöd av uppgifter från Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.

Minimimått för redovisning är ca 20 000 kvm (2 ha). Avskilda delar från en större glaciär redovisas om de är större än ca 5000 kvm (1/2 ha). Permanent uppstickande berg/fastmark som är större än ca 5000 kvm (1/2 ha) frånskiljs glaciären. Mindre partier med uppstickande berg/fastmark får ingå i glaciären liksom isfyllda moräner som ligger ihop med glaciären.

Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen


objekttyp

Text

255

anger typ av mark

Värdemängd beskriver giltiga värden för mark

vattenytaid

Text

36

identitet för att hålla ihop alla vattenytor som tillhör samma objekt

Anges endast för objekttyperna Hav, Sjö, Vattendragsyta, Anlagt vatten och Glaciär.
Attributet är icke obligatoriskt för objekten Hav, Sjö, Vattendragsyta, Anlagt vatten eller Glaciär.

hojd_over_havet

Text

20

anger vattenytans höjd över havet i meter

Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta.

reglerat_vatten

Text

255

anger om vattennivån är reglerad

Anges endast för objekttyperna Sjö och Vattendragsyta.
Är obligatoriskt attribut.

Värdemängd: Ja/Nej/Ingen information

Markkantlinje

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Begränsningslinje, ej karterat område

2611

markkantlinje för ej karterat område

Används för att avgränsa och sluta ytor i markskiktet mot ej karterade områden.

Redovisas fullständigt för områden som gränsar mot ej karterat område. Redovisas längs riksgränsen mot Norge. Riksgräns mot Finland utgörs i huvudsak av gränsälv (Torneå älv, Könkämä älv, Muonio älv). Gränsälvens vattenyta skall avgränsas med strandlinje på svensk sida och med begränsningslinje för ej karterat område på finsk sida av riksgränsen.

Strandlinje, hav

2612

markkantlinje mellan hav och land

Begränsningslinje mellan hav och bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark.

Är antingen diffus eller ej diffus.
Mot sjö eller vattendragsyta används markkantlinjen Stängning mot hav.

Strandlinje, sjö

2613

markkantlinje mellan sjö och land

Begränsningslinje mellan sjö och glaciär, bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark.

Är antingen diffus eller ej diffus.
Mot vattendragsyta används markkantlinjen Stängning. Mot hav används markkantlinjen Stängning mot hav.

Strandlinje, vattendragsyta

2614

markkantlinje mellan vattendragsyta och land

Begränsningslinje mellan vattendragsyta och glaciär, bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark.

Är antingen diffus eller ej diffus.
Mot sjö används markkantlinjen Stängning. Mot hav används markkantlinjen Stängning mot hav

Strandlinje, anlagt vatten

2615

markkantlinje mellan anlagt vatten och land

Begränsningslinje mellan anlagt vatten och bebyggelseområde, industri- och handelsbebyggelse, odlingsmark, öppen mark eller skogsmark.


Stängning mot hav

2616

markkantlinje mellan hav och sjö eller vattendragsyta

Stängning mot hav är en konstruerad oftast rät linje som används för att skilja hav från sjö eller vattendragsytor.


Stängning

2617

markkantlinje mellan sjö och vattendragsyta eller mellan två sjöar

Stängning är en konstruerad oftast rät linje som används för att skilja sjöar från vattendragsytor. Den används även där två sjöar gränsar mot varandra eller där två eller flera huvudgrenar (vattendrag) går ihop. Stängning används också vid regleringsdammar samt i början och slutet av slussar.


Glaciärgräns

2618

markkantlinje för glaciär


Redovisas mellan glaciär och kalfjäll men ersätts av Strandlinje, sjö eller Strandlinje, vattendragsyta mot ytor som begränsas av dessa.

Bebyggelseområdesgräns

2619

markkantlinje för samlad bebyggelse


Redovisas för sluten bebyggelse, hög bebyggelse och låg bebyggelse, men ersätts av strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa.

Bebyggelseområdets yttersta begränsning skall registreras i den naturliga hävden (t.ex. tomtgräns, staket, häck, m.m.) i övergången mellan mark tillhörande bebyggelseområde och obebyggd mark.

Används för samlad bebyggelse inom SCB tätorter med fler än cirka 1000 invånare. Minsta yta är cirka 10 000 kvm (1 ha).

Större byggnad med solitärt och framträdande läge kan avskiljas från bebyggelseområde när betydande del av kvarteret kring byggnaden utgörs av obebyggd mark t.ex. parker.

Generaliseringsreglerna beskriver minimimått på ytor, avstånd till andra ytor och hur man exempelvis hanterar parkeringsytor.

Industri- och handelsbebyggelsegräns

2620

markkantlinje för industri- och handelsområde


Redovisas för industri- och handelsbebyggelse men ersätts av bebyggelseområdesgräns och strandlinje (hav, vattendragsyta, sjö eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa.

Redovisas endast i samband med bebyggelsegräns.

Odlingsmarksgräns

2621

markkantlinje för åker eller fruktodling


Redovisas för åker och fruktodling men ersätts av industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa.

Öppen markgräns

2622

markkantlinje för öppen mark, torg eller kalfjäll


Redovisas för öppen mark, torg eller kalfjäll men ersätts av odlingsmarksgräns, industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa.

Skogsmarksgräns

2623

markkantlinje som särskiljer barr- och blandskog, lövskog och fjällbjörkskog från varandra


Redovisas för barr- och blandskog, lövskog och fjällbjörkskog men ersätts av öppen markgräns, odlingsmarksgräns, industri- och handelsbebyggelsegräns, bebyggelseområdesgräns, och strandlinje (hav, sjö, vattendragsyta eller anlagt vatten) mot ytor som begränsas av dessa.

Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen


objekttyp

Text

255

anger typ av markkantlinje

Lista med giltiga typer av markkantlinjer.

diffus

Heltal

1

otydlig eller föränderlig strandlinje

Diffus strandlinje används vid:
 Föränderlig strandlinje, på grund av exempelvis strömmar och vind.
– Otydlig och svårbestämd strandlinje. Exempelvis där övergången mot svårframkomlig sankmark och vassområden inte är distinkt.
– Torrlagd, eller delvis torrlagd, älvfåra nedströms dammbyggnad.
Tydligt bestämbar strandlinje mellan vatten och land redovisas som ej diffus.

Anges endast för objekttyperna som beskriver strandlinje för hav, sjö och vattendragsyta.
Är obligatorisk för strandlinje för hav, sjö och vattendragsyta.

Diffus strandlinje används inte för sträckor kortare än ca 200 m. Inom NSL-område kan undantag förekomma t ex vid/runt öar med kortare linje än rekommenderade 200 m enligt ovan.

Värdemängd: 1/0 (Sant/Falskt)

Sankmark

Objekttyp

Objekttypnr

Definition

Beskrivning

Kommentar

Sankmark, fast

2651

torvbildande sankmark på jämförelsevis fast torv

Torvbildande myr (mosse eller kärr) där ris- eller halvgräsvegetation binder torven. Tuvig eller jämn yta.

Marken är normalt framkomlig till fots.

Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm.
I sankmark förekommande göl eller sjö, avskild och med öppet, djupt vatten, ska återges som vattenyta om ytan är tillräckligt stor, minst ca 400 kvm.
Uttorkad eller utdikad myr som blivit produktiv skogsmark klassificeras ej som sankmark.

Sankmark, våt

2652

sankmark som ofta eller ständigt är vattenfylld

Omfattar olika våta marker, såsom torvbildande blöta sankmarker med vegetationsfattiga torvpartier, gungflyn, blekvätar, vassbälten på grunt vatten, igenväxande sjöar samt översvämningsmark i anslutning till sjöar och vattendrag.
Marken är vanligtvis svårframkomlig på grund av vattenståndet.

Minimimått för redovisning är ca 2500 kvm.
I sankmark förekommande göl eller sjö, avskild och med öppet, djupt vatten, ska återges som vattenyta om ytan är tillräckligt stor, minst ca 400 kvm.
Vattensamlingar avgränsade av strängar i ett återkommande mönster inom svårframkomlig sankmark redovisas inte som vattenytor.
Uttorkad eller utdikad myr som blivit produktiv skogsmark klassificeras ej som sankmark.

Attribut

Typ

Längd

Definition

Beskrivning

objektidentitet

Text

36

globalt unik identitet för utbytesobjekt

UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte.
UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv.
Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.

versiongiltigfran

DatumTid

23

anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)

Datum/klockslag för senaste ändring. Anges i formatet: 2019-04-26T11:28:03.000

lagesosakerhetplan

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan

Värdet beskrivs i enheten meter.

lagesosakerhethojd

Flyttal

6,3

genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd

Värdet beskrivs i enheten meter.

ursprunglig_organisation

Text

255

anger vilken process eller samverkansform som ansvarar för förändringen

Läs mer i Värdelista över ursprunglig organisation på sidan Informationsinnehåll under rubriken Tillkomsthistorik.

objektversion

Heltal

10

Anger vilken version objektet har.

Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas.
Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.

objekttypnr

Heltal

4

ett unikt heltalsnummer för objekttypen


objekttyp

Text

255

anger typ av sankmark

Lista med giltiga sankmarkstyper