Informationsinnehåll

Informationsbeskrivning

Produkten innehåller ett skikt med byggnadsytor som motsvarar informationsinnehållet i skiktet byggnad (yta) i temat Byggnadsverk i produkten Topografi 10 Nedladdning, vektor.

Geografisk täckning

Rikstäckande.

Kvalitetsbeskrivning

Kvalitetsmärkningen har som mål att ge användarna information om kvaliteten på de objekt som finns lagrade i databasen. Baserat på vilken mätmetod som används har en förväntad lägesnoggrannhet satts på objekttyperna.

Objekten i databasen lagras med uppgifter om bland annat historik och lägesnoggrannhet.

Läs mer om kvalitetsparametrar i HMK Ordlista och HMK Geodatakvalitet på lantmateriet.se.

Datafångst

Tillkomsthistorik

Byggnaderna har sina ursprung dels från Lantmäteriets uppbyggnad och uppdatering av Grundläggande Geografisk Data (GGD), dels från samverkan med Sveriges kommuner. När GGD byggdes upp karterades byggnader på landsbygden och i tätorter med färre än 4000 invånare. För större tätorter redovisades endast bebyggelseområden i markskiktet, med undantag för större samhällsfunktioner som redovisades som separata byggnader.

Samverkansavtal för adresser, byggnader och topografi (ABT-avtal) tecknades med kommunerna. I och med de första ABT-avtalen började byggnaderna i tätorterna fyllas med geometri för enskilda byggnader vilket skapade en mer detaljerad bild av bebyggelsen. Kommunerna levererade först en grundläggande uppsättning byggnader. De byggnader som saknades i GGD lades till och de byggnader som redan fanns i GGD byttes ut mot de som levererats från kommunerna. Uppbyggnaden var klar år 2010 och idag levererar kommunerna förändringar minst två gånger per år enligt ABT-avtalet.

Ansvaret för att uppdatera byggnadernas geometri är uppdelat i ansvarsområden, vilka redovisas i en bilaga till respektive kommuns avtal. Utanför ansvarområdena ansvarar Lantmäteriet för uppdateringar. Lantmäteriets uppdateringar sker i periodiska intervall som följer bildförsörjningsprogrammet. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se. Innanför ansvarsområdena ansvarar kommunen för uppdateringar, men de kan även göra uppdateringar utanför sina ansvarsområden.

Det är vanligast att kommunernas ansvarsområden omfattar tätorter eller så kallade primärkarteområden, men detta varierar mellan kommunerna. Ansvarsområdet kan innefatta hela kommunens yta, bara tätorterna eller till och med bara den största tätorten, beroende på deras möjlighet att hålla områdena uppdaterade. En del kommuner har inte avtal om att uppdatera byggnaders geometrier, vilket innebär att de inte har några ansvarsområden alls och Lantmäteriet uppdaterar hela kommunen.

År 2011 kombinerade Lantmäteriet den geometriska representationen av byggnaderna i GGD med den registerinformation som kommunerna hade byggt upp och uppdaterat i fastigregistrets byggnadsdel sedan mitten av 1990-talet. Kartinformationen och registerinformation om varje byggnad hålls efter sammanslagningen ihop och lagras som ett objekt i databasen. Efter sammanslagningen tillkom mer information om byggnaderna, såsom byggnadens ändamål och detaljerade ändamål. Annan information som redan fanns om byggnaderna kunde ibland ändras eftersom källan till informationen hade ändrats.

För nya byggnader utanför kommunernas ansvarsområden, klassificerar Lantmäteriet byggnadsändamål och detaljerat ändamål. På befintliga byggnader görs detta bara i undantagsfall vid uppdateringar. I övrigt ansvarar kommunen för klassificera ändamålen. Utanför kommunernas ansvarsområde samlade Lantmäteriet och externa aktörer in byggnadernas geometri främst genom fotogrammetrisk detaljmätning i uppbyggnadsskedet. Lantmäteriet ansvarar sedan för uppdateringen. Innanför kommunens ansvarsområden samlade kommunerna in och levererade byggnadsgeometrierna till Lantmäteriet, som bearbetade och lagrade dem. Data från kommunerna kan ha olika ursprung. Vanligt är geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning men även andra mätmetoder förekommer.

Byggnader kan ha namn som tillhandahålls av kommunen. Dessa namn kvalitetssäkrar Lantmäteriet enligt ett framtaget regelverk.

Varje objekt har information om ursprunglig organisation enligt följande värdelista

Värde	Beskrivning
Lantmäteriet	Insamling har skett av Lantmäteriet.
Samverkan Nationella vägdatabasen	Lantmäteriet hämtar data från Trafikverket.
Kommunsamverkan	Lantmäteriet har samlat in data med hjälp av kommunerna.
Samverkan Nationell strandlinje	Lantmäteriet och Sjöfartsverket samlar in data som lagras hos Lantmäteriet.
Samverkan Kraftbolag	Lantmäteriet hämtar data från kraftbolagen.
Samverkan Naturvårdsverket	Lantmäteriet hämtar data från Naturvårdsverket.
Samverkan Luftfartsverket	Lantmäteriet hämtar data från Luftfartsverket.
Samverkan Försvarsmakten	Lantmäteriet hämtar data från Försvarsmakten.
Samverkan Nationell järnvägsdatabas	Lantmäteriet hämtar data från Trafikverket.

Underhåll

Uppdateringen av informationen sker dels av Lantmäteriet, dels i samverkan med de myndigheter eller organisationer som ansvarar för respektive informationstyp.

På Lantmäteriet sker insamling och uppdatering bland annat genom stereokartering i tredimensionella flygbilder eller genom skärmdigitalisering med hjälp av ortofoto.

Samverkan över hela landet sker för byggnader, kraftledningar, NSL-objekt (Nationell strandlinje), naturvårdsområden och militära områden. För att uppnå fullständighet krävs kompletteringar genom fotogrammetrisk uppdatering. Där ingen samverkan sker uppdateras data med hjälp av flygbildstolkning.

Underhållsfrekvens

När du beställer Byggnad Nedladdning, vektor från Lantmäteriet hämtas produkten antingen från förproducerade data eller direkt från databasen. När det gäller förproducerade data kan du välja att få leverans av läns- eller sverigeuttag i SWEREF99 TM eller kommunuttag i en lokal SWEREF-zon. Förproducerade data uppdateras varje vecka. Andra typer av leveranser sker med uttag direkt från databasen.

För varje objekt anges datum för när det lagrades eller förändrades i databasen.

Topografisk information uppdateras med varierande intervall beroende på objekttyp. Uppdateringar sker dels periodiskt i av Lantmäteriet, dels mer kontinuerligt i samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner och organisationer. Insamlingen av Lantmäteriet sker genom tolkning i flygbilder i stereo och ortofoto. Aktualiteten i olika områden beror på bildförsörjningsprogrammet och de avtal som finns med samverkansparterna. Läs mer om bildförsörjningsprogrammet på lantmateriet.se

Utanför kommunernas ansvarsområden för byggnadsgeometrier uppdaterar Lantmäteriet byggnaderna enligt bildförsörjningsprogrammet.

Inom kommunernas ansvarsområden levererar kommunerna data till Lantmäteriet minst två gånger per år enligt ABT-avtalet. Vissa kommuner levererar oftare. De kommuner som använder en tjänstebaserad uppdatering av byggnader kan göra kontinuerliga uppdateringar via sina egna system. Läs mer om tjänstebaserad uppdatering på lantmateriet.se.

Lantmäteriet samlar regelbundet in och uppdaterar data medan kommunernas insamling och uppdatering ofta sker efter behov, till exempel vid handläggning för detaljplaner, fastighetsbildning och hantering av bygglov. Därför kan aktualiteten inom en kommun variera och alla områden behöver inte bli uppdaterade mellan varje dataleverans till Lantmäteriet.

Kommunerna uppdaterar löpande byggnadernas registerinformation (men inte geometri) via Lantmäteriets INsamlingsApplikation (LINA) eller via tjänstebaserad uppdatering i kommunens egna system.

Datakvalitet

Fullständighet

Fullständigheten av informationen beror på urvalet för varje typ av objekt. Det finns också vissa regler för hur informationen generaliseras, vilket innebär att alla objekt inte visas på kartan.

Innanför kommunernas ansvarsområden genomför Lantmäteriet fullständighetskontroller i några kommuner per år. I vissa mindre områden jämförs byggnaderna i kartan mot nya flygbilder tagna från låg flyghöjd. Resultatet från kontrollerna varierar mellan kommunerna och olika områdena men visar i genomsnitt på en hög fullständighet. I genomsnitt upptäcks cirka 4 % avvikelser i form av bristande eller övertaliga byggnader på nationell nivå.

Fullständigheten för byggnaderna utanför kommunernas ansvarsområden bedöms som hög i de områden som nyligen har granskats i den periodiska uppdateringen. Eftersom karteringen sker i flygbilder kan det hända att mindre byggnader döljs av växtlighet eller att det sker missbedömningar i tolkningen. Dessa fel är dock vanligtvis små. Fullständigheten påverkas också av flyghöjden och upplösningen hos flygbilden, vilket specificeras i bildförsörjningsprogrammet. Lantmäteriet utför inga fältkontroller.

Du kan läsa mer om urvalet under rubriken Skiktbeskrivning och kodlista, tabellen Innehåll i Byggnad.

Logisk konsistens

För punkter, linjer och ytor i kartan är målet att det ska vara lätt att skapa topologi. Det innebär att objektens positioner och relationer till varandra måste vara sådana att de kan användas för att skapa korrekta och sammanhängande geografiska strukturer och analyser.

När objekten lagras i Lantmäteriets databas kontrolleras att objekten följer de geometriska och topologiska regler som finns uppsatta samt att informationen stämmer med OGC:s (Open Geospatial Consortium) krav på geometrier. Det kontrolleras också att endast giltiga värden och objekttyper lagras i databasen.

Lantmäteriets kontroller visar att byggnaders geometrier håller en mycket hög kvalitet och uppfyller kraven i den gällande geodataspecifikationen.

Verksamhetsregler styr vilka kontroller som genomförs. Informationens giltighet granskas när den samlas in via olika gränssnitt och tjänster. Det innebär att eventuella avvikelser oftast har sitt ursprung från tidigare lagringsmiljöer och system.

Tematisk noggrannhet

Vid fältstudier granskas och diskuteras processen för tematisk klassificering av topografiska data. Det görs genom att jämföra flygbildstolkarens bilder med den verkliga miljön och resonera om hur olika områden ska klassificeras.

Det kan finnas avvikelser, särskilt när det gäller att klassificera byggnadstyper som "övrig byggnad", "ekonomibyggnad" och "komplementbyggnad". Dessa skillnader kan bero på hur informationen har lagrats och hanterats tidigare, samt på de tolkningar och bedömningar som görs av kommunerna och Lantmäteriet när de tolkar flygbilder. Lantmäteriet genomför inga fältkontroller för att verifiera byggnadernas klassificering.

Lägesosäkerhet

Lägesosäkerhet beskriver hur väl ett angivet läge i kartan överensstämmer med det verkliga läget i terrängen. Information om lägesosäkerhet beror på flera faktorer inklusive den använda mätmetoden, hur mycket generalisering som görs och hur tydligt objektet är definierat.

Kraven på lägesosäkerhet varierar beroende på hur tydligt objekten är avgränsade geografiskt. Tydligt avgränsade objekt har högre krav än objekt som är mer diffusa i flygbildstolkningen.

Byggnadernas lägesosäkerhet i plan anges i attributet lagesosakerhetplan. Om byggnader har ett lägre medelfel (mellan 25 mm till cirka 500 mm) kommer de vanligtvis från kommunala mätningar där mer exakta tekniker som geodetisk mätning används. De medelfel som anges av Lantmäteriet beräknas baserat på mätmetod, flyghöjd och kartans skala.

Attributet insamlingslage anger var på byggnaden mätningen utförts. Värt att notera är att värde 4 (illustrativt läge) för insamlingslage betyder att byggnaden endast är schematiskt redovisad i utbredning och läge och ingen inmätning av byggnaden har gjorts.

Medelfelet anges med millimeternoggrannhet.

Objekttyp	Krav på lägesosäkerhet i plan (m)
Byggnad (yta)	0,02–50,0

Skiktbeskrivning och kodlista

I skikten ingår byggnader och byggnadsanläggningar och mindre byggnader till exempel renstängsel, skorsten och raststuga.

I geopackage-filen finns inga begränsningar för attributens fältlängder. I dokumentationen presenteras de fältlängder som finns i Lantmäteriets databas för att indikera vad du som användare kan förvänta dig för längd i de olika attributen.

Byggnad	Skiktnamn
Byggnad (yta)	byggnad

Byggnad (yta)

Objekttyp	Objekttypnr	Definition	Beskrivning	Kommentar
Bostad	2061	byggnad som till övervägande del används för boende med varaktig karaktär	Bostad kan vara permanentbostad eller fritidshus.	Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Industri	2062	byggnad som till övervägande del används för all slags produktion/tillverkning och lagring samt annan hantering och förädling av varor		Exempel: Textilindustri, trävaruindustri, annan tillverkningsindustri. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Samhällsfunktion	2063	byggnad som till övervägande del används för olika verksamheter och funktioner som är viktiga för att samhället ska fungera		Exempel: Badhus, djursjukhus, samfund. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Verksamhet	2064	byggnad som till övervägande del används för näringsverksamhet	Även komplement till de olika verksamheterna ingår i ändamålet.	Exempel: Logi: hotell, konferens, vandrarhem Handel: detaljhandel, partihandel, bensinstation, café, apotek Övrig näringsverksamhet: bil/fordonstvätt Komplement: miljöhus, lager, skärmtak, cykelförvaring. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Ekonomibyggnad	2065	byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring		Exempel: Silo, maskinhall, cistern, växthus, djurstall Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Komplementbyggnad	2066	byggnad som uppenbarligen hör till andra byggnader med ändamålet bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri	Även byggnader utan väggar ingår.	Exempel: Uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod, friggebod. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.
Övrig byggnad	2067	byggnad vars ändamål inte är bostad, industri, samhällsfunktion, verksamhet, ekonomibyggnad eller komplementbyggnad		Exempel: Kolonistuga, vindskydd, kåta, torn, väderkvarn, klockstapel, fyr, fristående skärmtak av varaktig konstruktion. Byggnad med en area på marken som är 15 kvm eller större ska redovisas. Byggnader mindre än 15 kvm får redovisas.

Attribut	Typ	Längd	Definition	Beskrivning
objektidentitet	Text	36	globalt unik identitet för utbytesobjekt	UUID sätts vid nytt objekt i det system där objektet skapas och ändras därefter inte. UUID består av en teckenkombination av 36 tecken som genereras enligt standardiserade procedurer och följer ett objekt, t.ex. en fastighet, under hela dess liv. Det kontrolleras att ett UUID unikt inom objekttypen, dvs kontrolleras inom domänen.
versiongiltigfran	DatumTid	23	anger att en viss version börjar gälla och används enbart för att hålla reda på versioner (avser ej informationens giltighet och beslutsdatum)	Anges på formatet: 1998-01-16T11:03:00.000
lagesosakerhetplan	Flyttal	6,3	genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i plan	Värdet beskrivs i enheten meter.
lagesosakerhethojd	Flyttal	6,3	genomsnittlig avvikelse från det "sanna" värdet i höjd	Värdet beskrivs i enheten meter.
ursprunglig_organisation	Text	255	anger vilken organisation/enhet/avdelning som ansvarar för Verksamhetsåtgärd	Läs mer på sidan Informationsinnehåll, rubriken Tillkomsthistorik, tabellen Värdelista över Ursprunglig organisation. Där kommuner är ansvariga står kommunnamnet i attributet.
objektversion	Heltal	10	anger vilken version objektet har.	Vid nyregistrering av ett objekt ska alltid en första version bildas i det system där objektet skapas. Första versionen är version 1, efterföljande versioner räknas upp med närmsta följande heltal av sändande part när utbytesobjektet är klart för att skickas i ett förändringsärende. Det modifierade objektet får aldrig ha ett versionsnummer som är mindre än eller lika med den versionen om finns i mottagande system. Vid borttag ska versionsnumret i förändringsärendet vara lika med det versionsnummer som finns i det mottagande systemet. Om versionsnumren inte överensstämmer med det ovan beskrivna kommer ärendet inte att lagras.
objekttypnr	Heltal	4	ett unikt heltalsnummer för objekttypen
objekttyp	Text	255	anger typ av byggnad	Värdemängd beskriver giltiga värden.
insamlingslage	Text	255	anger vad byggnadsyta i plan avser	Anges höjdvärden för byggnadsyta, kan dessa avse takkant eller annat höjdläge. Exempel: Fasad, takkant. Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Insamlingsläge.
byggnadsnamn1	Text	255	namn på byggnad	Huvudnamn som är godkänt av Lantmäteriet.
byggnadsnamn2	Text	255	andranamn som är godkänt av Lantmäteriet	Används om det är flera namn som är godkända av Lantmäteriet.
byggnadsnamn3	Text	255	namn på byggnad	Inga värden finns.
husnummer	Heltal	4	unikt nummer inom registerenhet	Byggnadsbeteckning utgörs av registerenhetens beteckning och husnummer. Husnummer får återanvändas. Registerenhet är fastighet eller samfällighet.
huvudbyggnad	Text	255	pekar ut en byggnad, i ett större komplex av byggnader, på en fastighet som huvudbyggnad	Sätts på byggnader där behov av att särskilt markera att en huvudbyggnad, främst i presentationssyfte, finns. Byggnaden är huvudbyggnad i ett större komplex av byggnader. Värdemängd: Ja, Nej
andamal1	Text	100	vad en byggnad används till	huvudändamål: anges när en byggnad har flera ändamål men där ett av ändamålen överväger Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Ändamål.
andamal2	Text	100	vad en byggnad används till	Byggnaden kan ha flera ändamål. Byggnadsändamål indelas i flera kategorier. Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Ändamål.
andamal3	Text	100	vad en byggnad används till	Byggnaden kan ha flera ändamål. Byggnadsändamål indelas i flera kategorier. Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Ändamål.
andamal4	Text	100	vad en byggnad används till	Byggnaden kan ha flera ändamål. Byggnadsändamål indelas i flera kategorier. Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Ändamål.
andamal5	Text	100	vad en byggnad används till	Byggnaden kan ha flera ändamål. Byggnadsändamål indelas i flera kategorier. Läs mer under rubriken Byggnad (yta), tabellen Värdemängd för Ändamål.

Värde	Definition	Beskrivning
Fasad	lägesbeskrivning som representerar yttersidan på byggnaden innanför takutsprång
Takkant	lägesbeskrivning som representerar takets begränsningslinje
Illustrativt läge	lägesbeskrivning som anger att byggnaden antingen saknar inmätt läge (schablongeometri), eller är belägen under väg eller annan anläggning	Den enklaste formen av geometri är att beskriva byggnaden med ett illustrativt läge, en schablon.
Ospecificerad	okänt läge

Objekttyp	Ändamål	Definition	Beskrivning
Bostad	Småhus friliggande	småhus med en bostad som inte är sammanbyggt med ett annat småhus
Bostad	Småhus kedjehus	två eller flera, med varandra via garage, förråd eller dylikt sammanbyggda enbostadshus	Varje bostad finns på en egen fastighet, även parhus klassificeras som kedjehus.
Bostad	Småhus radhus	småhus som ligger i en rad om minst tre hus vars bostadsdelar är direkt sammanbyggda med varandra och där varje bostad finns på egen fastighet
Bostad	Småhus med flera lägenheter	småhus med flera bostäder som finns på samma fastighet	Kan t.ex. vara tvåbostadshus alternativt hyres- eller bostadsrättsradhus om minst tre bostäder på samma fastighet.
Bostad	Flerfamiljshus	byggnad som är inrättad med minst tre bostadslägenheter och kan innehålla kontor, butik, hotell, restaurang och liknande	Begreppet ”flerfamiljshus” idag används i mindre omfattning och istället används i samhällsbyggnadsprocessen begreppet ”flerbostadshus”, se Boverkets Ändamålskatalog. Ett flerfamiljshus kan ibland också innehålla kontor, butik, hotell, restaurang, förskola, vårdcentral och liknande (vanligtvis i bottenplanet). Då detta förekommer i byggnaden så ska huvudsakligt ändamål vara flerfamiljshus och de övriga ändamålen ska anges som övrigt ändamål. Vanligtvis som Verksamhet eller Samhällsfunktion.
Bostad	Ospecificerad	bostad med okänt bostadsändamål	Får ej användas vid nyregistering. Får endast anges av Lantmäteriet vid ajourhållningsmetod där ändamål inte kan avgöras.
Industri	Annan tillverkningsindustri	byggnad för industriell verksamhet med tillverkning
Industri	Industrihotell	byggnad inrymmande flera olika industrier
Industri	Metall- eller maskinindustri	industri för tillverkning och förädling av metall och maskiner	Exempel: Bilindustri, järnverk, mekanisk industri, metallindustri, varv.
Industri	Textilindustri	industri som tillverkar garn, tyg och dylikt samt bereder dessa	Exempel: Tekoindustri, väveri.
Industri	Trävaruindustri	industri för förädling av skogsråvaror	Exempel: Träindustri, massaindustri, pappersbruk, pappersindustri, möbelindustri, sågverk, snickeri.
Industri	Övrig industribyggnad	byggnad för övrig industriell verksamhet som inte är tillverkning	Exempel: Lagerbyggnad (även utan väggar), reparationsverkstad, bilförsäljning
Industri	Ospecificerad	industri med okänt ändamål
Samhällsfunktion	Badhus	hus med offentlig badinrättning	Exempel: Badhus, simhall, äventyrsbad.
Samhällsfunktion	Brandstation	byggnad för räddningstjänsten
Samhällsfunktion	Busstation	större busshållplats eller resecentrum med flera linjer med byggnad	Exempel: Resecentrum
Samhällsfunktion	Djursjukhus	byggnad för stationär vård av sjuka djur	Även mindre veterinärmottagningar (av typen där besök tas emot bara under dagen) omfattas.
Samhällsfunktion	Högskola	eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på högskola	Klassificeras i högskoleförordning.
Samhällsfunktion	Ishall	inbyggd konstfrusen isanläggning	Exempel: Ishockey, bandy, skridskor
Samhällsfunktion	Järnvägsstation	byggnad som används för samordning av trafik och service för person- och godstrafik och där personer uppehåller sig före, efter och mellan transport med tåg
Samhällsfunktion	Kommunhus	huvudbyggnad för kommunledning	Exempel: Kommunhus, stadshus, rådhus.
Samhällsfunktion	Kriminalvårdsanstalt	institution för verkställande av fängelsestraff	Exempel: Kriminalvårdsanstalt, fängelse.
Samhällsfunktion	Kulturbyggnad	byggnad för kulturellt ändamål	Exempel: Teater, konserthus, museum, konsthall, bibliotek, biograf, hembygdsgård, Folkets hus.
Samhällsfunktion	Multiarena	flexibel större besöksanläggning för sport- och idrottsverksamhet, kulturevenemang och liknande	Syftet med en multiarena är att kunna anordna olika typer av evenemang med stor publik. Arenan är en lokal som enkelt kan anpassas till olika typer av evenemang så som till exempel ishockey, handboll, ridsport, konserter eller mässor. Ofta fristående byggnad men kan även vara sammanbyggda med andra byggnader.
Samhällsfunktion	Polisstation	byggnad inrymmande central för polisverksamhet
Samhällsfunktion	Ridhus	byggnad med manege för ridning	Ett ridhus kan användas för undervisning, träning och tävling. Även privata ridhus för hobbyverksamhet ingår. Ofta placerat i anslutning till djurstall och ofta en fristående byggnad Exempel: Ridhus, ridskola.
Samhällsfunktion	Samfund	byggnad för fast organiserad religiös gemenskap	Exempel: Kyrka, frikyrka, moské, synagoga, tempel, kloster, församlingshem, krematorium, kapell, gravkapell.
Samhällsfunktion	Sjukhus	inrättning för sluten vård och specialiserad öppenvård	Exempel: Lasarett, länssjukhus, regionsjukhus.
Samhällsfunktion	Skola	byggnad för undervisning	Exempel: Förskola, grundskola, gymnasium, yrkesskola, komvuxutbildning, folk-, handels-, jakt-, jordbruk-, lanthushålls-, natur- och kultur-, naturbruks-, nomad-, räddnings-, skogsbruks-, verkstads-, vård-, samisk skola.
Samhällsfunktion	Sporthall	inomhusanläggning för sport och idrott	Exempel: Idrottshall, badmintonhall, curlinghall, tennishall, padelhall.
Samhällsfunktion	Universitet	eftergymnasial skolform för högre utbildning och forskning på universitet	Forskningsinstitut, forskningsstationer som är knutna till universitet ingår. Klassificeras i högskoleförordning.
Samhällsfunktion	Vårdcentral	enhet för öppen hälso- och sjukvård	Exempel: Hälsocentral, vårdcentral, läkarstation, vårdcentrum. Dock inte privat läkarmottagning.
Samhällsfunktion	Ospecificerad	samhällsfunktion med okänt ändamål	Ska endast anges där mer detaljerat ändamål inte kan avgöras.
Verksamhet	-	Verksamhet med okänt ändamål.
Ekonomibyggnad	-	Ekonomibyggnad med okänt ändamål.
Komplementbyggnad	-	Komplementbyggnad med okänt ändamål.
Övrig byggnad	-	Övrig byggnad med okänt ändamål.